• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 09/16 2021 kl 12:35 -

Att folk är rädda för henne behöver inte betyda att hon är en hemsk chef

Upprörd eller förbluffad – jag vet egentligen inte vilket. Men Är-Magdalena-Andersson-duglig-som-ny-partiledare-för-Socialdemokraterna-diskussionen provocerar mig.

Trots journalisternas garanterat ihärdiga sökningar tycks de inte kunna uppdriva en enda person som inte anser att finansministern är oerhört sakkompetent. SVT gör sammanfattningen ”mycket kompetent, erfaren och utbildad”. Check. Nästa fråga är huruvida hennes chef- och ledarförmågor är tillräckliga. De ex-kollegor och politiska motståndare som anser att Anderssons chefskap inte håller måttet ger följande argument: 

Hon är tydlig och rak i varje läge
Hon bryr sig inte om dålig stämning
Hon har en vilja av stål
Hon är övertygad om att hon alltid har rätt
Folk är rädda för henne
Hon är inte är så charmig utan lite sammanbiten

Andersson är måhända en alldeles förskräcklig chef, eller kanske en helt lysande sådan. Jag har absolut ingen aning. Säkert är emellertid att de fyra första av ovan argument är vedertagna tecken på gott chef- och ledarskap – inte tvärt om.

Rädda för henne

Att folk är rädda för chefen är heller inte nödvändigtvis ett tecken på dåligt ledarskap.

Rädsla är som bekant inte rationell – vi människor är rädda för alla möjliga saker. Rädsla för spindlar eller råttor beror exempelvis inte på att de har gjort oss illa. Vi/jag äcklas bara över deras blotta existens. Flygrädsla handlar inte om vad som har hänt, men tankar om vad som kan hända. 

Rädsla på jobbet kan bero på så många olika saker. Kanske är Andersson boven och elakheten själv, eller finns det medarbetare som är rädda för Anderssons tydlighet och rakhet, som skräms av hennes självförtroende, som känner oro i den dåliga stämning som kan uppstå når chefen inte tycker som alla andra. Eller så kan det handla om rädsla för att ”avslöjas” eftersom de upplever att den egna kompetensen inte räcker till i jämförelse med sin ”mycket kompetenta, erfarna och utbildade” chef. 

Självklart är det chefens ansvar och intresse att ta reda på varför rädsla finns på jobbet och vidta åtgärder där det är möjligt. Men att peka ut chefen som en oduglig usling när folk är rädda på jobbet är lika rimligt som att skuldbelägga råttorna för min grava råttfobi eller flygbolaget för rädslan att flyga. 

Inte så charmig

I listan över vad som karakteriserar en bra ledare kan jag garantera att charm inte existerar, för det säger just precis ingenting om en persons chefs- och ledargärning.

Efter 22 år i Sverige har jag personligen svårt att minnas en enda svensk politiker med charm. Möjligen hade Göran Hägglund (KD) för många år sen en liten släng, men jag kanske minns fel. Om Andersson som partiledare/statsminister saknar charm innebär det alltså ingen förändring från vad vi är vana vid, vare sig i politiken eller på jobbet. Charm är en gåva förunnad ytterst få och de flesta arbetsplatser är högfungerande utan en enda charmig person på lönelistan. 

Jag har ingen personlig åsikt om vem Socialdemokraterna ska välja som sin nya partiledare, men skulle Andersson bedömas som olämplig med argumenten att hon är rak, orädd, viljestark och saknar charm kommer jag att bli alldeles skogstokig. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag. 

• Dela