• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 05/31 2016 kl 08:10 -

Chefer påstås vara den största emejlplågan

”Lazy bastard” sa min brittiska chef till min franska kollega. Brittisk humor?!? var i en kort sekund min önsketänkning, men det hoppet försvann då min 22-åriga traineekollega svarade chefen med en nonchalant oförskämdhet. Chefen ryckte på axlarna, mumlade ”cocky Frenchman” och gick därifrån. Fransmannen jobbade vidare som ingenting hade hänt. Händelser som denna skulle bli vardag under mitt halvår som trainee i London på en av dåtidens ”big six” revisionsfirmor. Kränkningarna haglade fransmännen och britterna emellan.

Senaste par veckorna har vi i affärspressen kunnat läsa om fransmännens nya arbetslagstiftning vid namnet El Khomri-lagen (efter arbetsminister Myriam El Khomri). I det gravt opopulära lagförslaget finns det en liten ”pärla” som välkomnas av de flesta. Det är artikel 25, “The Adaptation of Work Rights to the Digital Era”, som på folkmun har fått namnet ”rätten att logga ut” (”the right to disconnect”).

Jag vet inte om det är de britternas och amerikanernas övertygelse om fransmännens undermåliga arbetsmoral och/eller de slimmade tidningsredaktionerna utan pengar att anlita en fransk översättare som är orsaken till den genomgående felrapporteringen kring just artikel 25.

 

Först: Lagförslaget är fortfarande under behandling, ingenting har klubbats än. Sen: Ordet emejl nämns överhuvudtaget inte i artikel 25. Slutligen: Det står ingenting om under vilka tider på dygnet fransmännen inte får skicka eller läsa mejl. Det som står i lagförslaget är att verksamheter ska formulera en policy for ”the use of digital tools”. Har verksamheten mer än 50 anställda ska medarbetarna medverka i framtagande av policyn. Syfte? Jo, att säkerställa att respekt visas för behov av återhämtningstid och semester såväl som för privat- och familjelivet. Som ni förstår är ”rätten att logga ut”-lagförslaget långt mindre omfattande än Sveriges nya arbetsmiljölagstiftning (AFS 2015:4) som trädde i kraft den 31 mars 2016. Att utländsk affärspressen inte gör sig lustig på Sveriges bekostnad är kanske för att vi (enligt deras bild) med våra 6 timmars arbetsdagar, 2-3 fikapauser per jobbpass och månader av semester inte ens är möjliga att skämta om!

Nu kan det kanske tyckas som att jag är upprörd över att fransmännen görs till åtlöje i affärspressen. Tja, bra är det inte, men i ärlighetens namn rör det inte upp de stora känslorna i mig. Det gör däremot något annat som är återkommande i artiklarna om fransmännens nya lag, nämligen chefspåhopp som exempelvis:

”…Being pestered by your boss on evenings and weekends isn't just obnoxious—it's unhealthy...”.
"…employees must ignore their bosses' work emails once they are out of the office and relaxing at home – even on their smartphones…”.

Den allmänna mediala budskapet är alltså att det är vi chefer som producerar alla dessa mejl, textmeddelanden och telefonsamtal som förpestar våra medarbetares lediga tid. Jag är ofta den första till att ålägga chefer stort ansvar, men otveksamt är medarbetarna också i högsta grad medskyldiga till vårt överdrivet gränslösa arbetsliv. Jag tänker främst på mejlens, sms’ens och de sociala mediernas ”instant gratification”-mekanism som kan fånga vem som helst i ett kolla-varannan-minut-beroende. Men jag funderar också på hur i all världen det ens skulle kunna vara möjligt för oss chefer att hinna med att skriva alla dessa floder av mejl som påstås fylla våra medarbetares lediga eftermiddagar, kvällar och helger?!

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela