• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 02/04 2020 kl 07:10 -

Chefernas godhet ges som förklaring till de sjukt höga mobbnings- och trakasserisiffrorna

Svenska kyrkan är ökända för sin usla arbetsmiljö och i lördagens SVT Rapport fick vi höra att mobbning, trakasserier och utfrysning är dubbelt så vanligt inom Svenska kyrkan jämfört med genomsnittet i svenskt arbetsliv. Arbetsmiljöverket kommer nu att granska Svenska kyrkan och inslaget gick de händelserna i förväg och gav två möjliga förklaringar till att Svenska kyrkan har så ovanligt stora problem:  

"Det är ett kontaktyrke, som ofta blir en ansträngning. Då får den kollegiala samvaron ta lite av den energin.

Sedan finns en godhetskultur, det gör att man lätt sopar problem under mattan." 
Eva Karsten, projektledare vid Arbetsmiljöverket, Rapport, 1 februari 2020

Tre saker är lika upprörande som obegripligt:

1) Arbetsmiljöverkets representant hävdar logiken att ju mer vi umgås med människor som behöver oss och som vi gör nytta för desto elakare blir vi mot kollegorna. Kom då ihåg att vi inte pratar om kollegor som är trötta och irritabla i umgänget sinsemellan, vi pratar mobbning, trakasserier och utfrysning. Det vore djupt sorgligt om det vore sant, men det finns inte heller stöd i forskningen för att du blir en mobbare eller börjar ägna dig åt sexuella trakasserier för att du jobbar i ett så kallat kontaktyrke som polis, präst, sjuksköterska, lärare eller psykolog. Däremot visar forskning att människor som jobbar i en dålig arbetsmiljö med otydlig organisationsstruktur, dåligt ledarskap och hög stress kan börja att mobba och trakassera till trots för att de i grunden saknar de personliga egenskaperna och fallenheten för den typen av elakheter. 

2) Arbetsmiljöverkets representant påstår att det är godhet att blunda och vända det döva örat till när en mobbare härskar och söndrar över sitt utvalda offer. Men att låtsas inte se och höra är med snälla ord och i bästa fall feghet. Chefer som blundar begår även ett lagbrott. 

3) Arbetsmiljöverket väljer att blunda för både fakta och lagtext när det kommer till Svenska kyrkans chefer. Efter upprepade anmälningar och rapporter om konflikter började de redan 2004 se över arbetsmiljön inom verksamheten. 2007 kom de med rapporten ”Tillsyn av Svenska kyrkans arbetsmiljö” där slutsatsen bland annat var att 

”…organisationsstrukturen medför flera otydligheter som otydligt ledarskap och ansvarsfördelning och bristande kunskaper i arbetsmiljö och arbetsledning samt arbetsrätt, styrning och ledning”.

Om ingenting har blivit bättre sen Arbetsmiljöverket för snart femton år sen gjorde sin förra granskning så är en sak säker, och det är att Svenska kyrkans högsta chefer fortfarande inte har tagit sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. De har varken jobbat (tillräckligt) med struktur och ledarskap eller chefernas kunskaper i arbetsmiljö, arbetsledning, arbetsrätt, styrning och ledning. 

Vi kan alla hålla med Eva Karsten på Arbetsmiljöverket om att det ”inte är bra med problem som ligger och jäser”. Men det är högst olyckligt för kyrkans anställda och deras arbetsmiljö att även den granskande myndigheten tycks lida av en ”godhetskultur” där de ”sopar problem under mattan”. För den dåliga arbetsmiljön beror varken på godhet eller Svenska kyrkans kontaktkrävande hjälpsökande. Den mest sannolika förklaringen som Eva Karsten borde ha vågat dela i tv-rutan i lördags har gott stöd i både forskning och tidigare granskningar; dåligt ledarskap högst upp i Svenska kyrkan. Förlitar vi oss på Arbetsmiljöverket kommer sannolikt Svenska kyrkans surdegar att få jäsa några decennier till. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela