Ledningen satte ner foten för vad chefer och medarbetare ska behöva stå ut med från en kollega

Den som har varit chef en tid har knappast kvar illusionen om att alla uppgifter är lika meningsfulla. Paletten av chefssysslor är stor och växande, och det finns göromål i alla kulörer; de vi älskar, de som bara måste göras – och mycket där emellan. Det kan också finnas beckmörker på paletten – de meningslösa uppgifterna som får dig att fundera på att byta jobb. Men lyckligtvis för våra verksamheter upplever chefer uppgiftspaletten olika, och det är inte alltid lika var våra gränser går.

Cheferna på Google har de två åren haft en hel del internt mörker att brottas med, och rikligt med anledningar att fundera över sina gränser. Vore jag chef på Google skulle jag utan problem ha kunnat samarbeta med medarbetaraktivisterna som till slut stoppade AI-samarbetet med Pentagon och sökmotorssamarbetet med Kina. Att försöka få slut på de ständiga läckagen av interna dokument till pressen är en sak jag bara skulle göra. Jag skulle ta mig an uppgiften att försöka åtgärda medarbetarnas missnöje med hanteringen av sexuella trakasserier och att ”bara” 48 personer fått sparken. Likaså vreden över att toppchefer får sitta kvar trots allmänt kända utomäktenskapliga relationer med underställda medarbetare. Att Arbetsdepartementet anklagar företaget för “extreme pay discrimination” gentemot kvinnor och att en grupp kvinnliga medarbetare har lämnat in begäran om en grupprättegång gällande systematisk lönediskriminering är inte heller uppgifter som skulle få mig att fundera på att lämna jobbet. Men att behöva lyssna på och möta medarbetare som på jobbet högljutt kommunicerar att en grupp kollegor är biologiskt underlägsna och inte lämpade för sina jobb – nej där går min personliga gräns. 

I augusti 2017 sparkades Google-ingenjören James Damores efter att ha delat ett tio-sidors memorandum med sina 76 000 kollegor, vilket sen läcktes till allmänheten och skapade stora tidningsrubriker över hela världen. I sin skrivelse anklagade Damore Google för diskriminering av vita konservativa män och kritiserade arbetsgivaren för sin strävan att anställa fler kvinnliga medarbetare. På Google är 20 procent tech-anställda kvinnor (35 procent av alla anställda), men företagets insatser för att komma åt den skevheten ansåg Damore i bästa fall vara bortkastad tid och ansträngning eftersom kvinnor enligt honom är biologiskt underlägsna. Kvinnors intresse för människor framför saker, deras emotionella instabilitet, ekonomiska slösaktighet samt böjelse för samarbete framför att tävla gör dem enligt Damore olämpade att koda och jobba med teknik. Damore tog senare uppsägningen till rätten, där han förlorade. 

“We strongly support the right of Googlers to express themselves, and much of what was in that memo is fair to debate, regardless of whether a vast majority of Googlers disagree with it. But to suggest a group of our colleagues have traits that make them less biologically suited to that work is offensive and not OK. It is contrary to our basic values and our Code of Conduct.” Sundar Pichai, vd, Google förklarar bakgrunden till James Damores avsked i ett brev till personalen.

I förra veckan kunde jag i amerikanska medier läsa att samma ”women are less suited for engineering roles”-diskussion nu även har blommat upp internt på tech-jätten Microsoft. På den officiella online ”CEO Connection”-plattformen avsedd för att ställa frågor till vd Satya Nadella kritiserar medarbetare företaget för att diskriminera vita och asiatiska män, med argumentet att de kvinnor som rekryteras är biologiskt mindre lämpade för jobbet. Enligt pressen har Microsofts ledning ännu inte agerat i ärendet. Vilket självklart upprör en hel del medarbetare. Och chefer, som just nu torde fundera över var deras gränser går.

Googles ledning satte en tydlig gräns för vad företagets chefer och medarbetare ska behöva stå ut med. Men innan Damore sparkades så hade många Google-chefer redan funderat. Två chefscitat

“There are certain ‘alternative views, including different political views’ which I do not want people to feel safe to share here … You can believe that women or minorities are unqualified all you like … but if you say it out loud, then you deserve what’s coming to you”.

 “I keep a written blacklist of people whom I will never allow on or near my team, based on how they view and treat their coworkers.”

Jag står ut med en hel del mörker på chefspaletten och jag är inte naiv inför faktumet att det finns människor med polariserade åsikter. Men personligen vill jag inte spendera mitt yrkesliv med att lyssna på och försöka övertyga polariserade medarbetare om alla människors lika värde och rätt att mötas med respekt, eller att vare sig kön eller etnicitet avgör förmågan. Jag skulle uppskatta om mina chefer tyckte lika som jag och att de som inte kan uppföra gentemot kollegorna får gå, men om inte så skulle jag lämna chefsuppdraget till någon annan. För tack och lov kan det som är en beckmörk uppgift för mig vara en annan chefs vardagsutmaning.

 


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen