• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 01/24 2012 kl 06:19 -

Mina chefer har fått skylla sig själva

Jag är nyutexaminerad och jag jobbar på finansavdelnignen i en av Norges största banker. Vd’en Olav frågar om jag vill arbeta för honom som ansvarig för bankens euro-projekt. Oj da, tänker jag. Jag visste inte att en som var så fullkomligt oerfaren kunde anta ett så stort projekt. Min nästa tanke var att Olav själv hade gått på Handels och nog hade sett hundratals som mig, så han visste nog bäst. Ja tack, sa jag efter att ha kommit fram till att om det går fel så får Olav skylla sig själv för sin felrekrytering. Han är chef och har mer kunskap och erfarenhet än mig och jag väljer att lita på hans bedömning. Projektet blev framgångsrikt och två år senare sitter Olav och jag och har ett summeringssamtal. Jag inleder en mening med: ”Eftersom jag kom direkt från Handels…..”. Olav avbryter ”Vad menar du med ”direkt från Handels!?!” Olav hade trodd jag var erfaren. ”Tur jag inte visste det, för då hade jag aldrig frågat dig”. Jag kunde alltså ha gått miste om detta drömprojekt om jag för två år sen hade tillåtit mig den minsta lilla tvivel!

Där och då bestämde jag mig för att aldrig någonsin ifrågasätta min förmåga om min chef tror jag kan. Jag ska alltid göra så gott jag förmår och ännu lite till, så får vi hoppas min chef hade rätt. Om inte så gjorde han en dålig rekrytering. Det här tänk har fungerat utmärkt för mig och tagit mig orädd framåt. Och vet ni vad, Olav och alla chefer jag har haft efter honom har aldrig gjort en felbedömning av mina förmågor. De har varit smarta, ansvarstagande och omtänksamma, och jag har litat på dem. Det har gjort min karriär.

Jag tänker på denna historia i dessa Juholt-tider. Den stora majoriteten i Sverige tyckte inte han var lämplig partiledare, men trots det så gav helgens avgång många en dålig smak i munnen. Jag tror det handlar om sättet och att han kanske inte hade den bästa av chefer. 

Det finns en ”chef” som bättre än någon annan i Sverige ska kunna bedöma vad det krävs för att vara partiledare för Socialdemokraterna. Den chefen heter VU. I två dagar diskuterade VU huruvida de hade förtroende för Juholt eller inte. Det kan aldrig ta två dagar att svara på den frågan! Aldrig, aldrig. Det vet vi chefer som har haft medarbetare som inte presterar. Vi kan fundera i två dagar och ofta längre på hur vi ska hantera problemet, men vi funderar inte över om vi har förtroende för att personen kan göra sitt jobb eller inte. Det vet vi redan att han/hon inte kan. Annars hade vi inte funderat i dagar över problemet.
 

Så när VU kommer ut efter två dagar och kommunicerar sitt fulla förtroende för Juholt samtidigt som Juholt åker ut bakdörren och dagen därpå annonserar sin avgång på det lokala köpcentret, så känns det inte bra. Det blir inte bättre då Jämtin senare står i Stockholm och beklagar hans avgång. VU gjorde en felrekrytering och det hade varit så klädsamt och humant om det hade tagit ansvar för det. Om än bara lite grann. De visste bättre än Juholt vad jobbet innebär, och jag tror verkligen Juholt som ledare gjorde så gott han kunde och även lite till. Och för det förtjänar han honnör och att bli respektfullt behandlat.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela