• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 08/28 2012 kl 11:26 -

Ingen vill vara vän med chefen

Om sanningen ska fram så vill din medarbetare hellre vara ensam än att vara i ditt sällskap.

Att vara chef innebär att röra sig i ett hav av gråzoner där ständiga bedömningar krävs för att ta sig fram. Tack och lov så finns det öar av svart och vitt där svaren är givna. Ett sådant svar är att chefer inte kan vara vänner med sina medarbetare.

Jag har hört många chefer säga att de minsann kan vara vän med sina medarbetare. Några med argumentationen att de med sin chosefria person fördomsfritt kan röra sig bland människor som inte besitter varken deras makt eller inkomst. En annan ofta förekommande (och forstålig) förklaring kommer från personer som har klivit upp och blivit chef för sina fd kollegor/vänner; ”Att jag har blivit deras chef förändrar ingenting i vår relation”. Låt mig säga med omtänksam tydlighet: båda förklaringarna är egoistiska. För det handlar inte om vad chefen vill eller tror sig kunna.

Som chefer har vi makt att bestämma över våra medarbetares lön, arbetsuppgifter, arbetstider och rentutav hela personens anställning. Chefen är (arbets)givare och medarbetaren är (arbets)tagare, och däri ligger en maktobalans i medarbetarens disfavör som inte ger förutsättningar för vänskap. Medarbetaren vet det och vill inte spendera sin tid med chefen. Det kan vara förbaskat svårt att acceptera, men så är det. Vi chefer får självklart tycka om, vara omtänksamma och dela många skratt med våra medarbetare, men vi ska inte pådyvla dem vårt vänskap. Vill du vara en omtänksam och professionell chef så avstår du för du vet hur svårt det är att tacka nej när chefen bjuder in.

Jag hade engång en nyfiken chef som hade en exceptionell förmåga att ställa lätt integritetskränkande privata frågor när jag som minst väntade det. Överrumplad svarade jag flera gånger i ren reflex och ångrade strax jag fattade vad som hade skedd. Det var samma chef som i en löneförhandling argumenterade för ett mycket modest lönepåslag utifrån att jag med min ett-rums-lägenhet och låga lån inte behövde mer pengar att röra mig med. Jag har haft chefer jag har tyckt om och jag har haft chefer jag aldrig skulle skaka hand med igen. Oavsätt gilla-knapp eller inte var jag som medarbetare medveten om vart gränsen går mellan mig och chefen. Den medvetenheten ökade då jag klev in i chefsrollen.

Sätter jag mig in i medarbetarens situation kan jag därför omöjligt vara ledsen över att ingen vill vara min vän. Det behöver inte alls vara personligt. Beviset på det får vi när vi byter chefsjobb och relationen till kära fd medarbetare blommar ut i ett riktigt vänskap. Den som väntar på något gott och allt det där!

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela