8 av 10 chefer är stressade - vem bryr sig

Det var psykologen, läkaren, medarbetaren och jag. Vi skulle göra en rehabplan för han som veckan innan hade kollapsat på kontoret. Det fanns en skyldig i rummet och tre av oss tog för givet att boven var jag. Psykologen och läkaren inledde med att läxa upp mig, men då röt min medarbetare till. Kraftigt. Varför frågade ingen honom? Hans problem handlade inte alls om arbetet. Han berättade hur det låg till och jag kände det dåliga samvetes vassa klor lossna. Psykologen och läkaren var dock orubbade – chefen/arbetsgivaren är boven när en medarbetare mår dåligt.


Nästan 7 av 10 medarbetare anser att yrkesrelaterade problem är vanligaste orsaken till försämrad prestationsförmåga på jobbet enligt en undersökning från Länsförsäkringar. Stress på grund av hög arbetsbelastning anges som den främsta anledningen till man inte kan göra sitt jobb.

Det är som bekant synd om människan så låt oss för några minuter använda vårt sunda förnuft. Familjemedlemmar är sjuka, du plågas av jag-är-för-lite-med-mitt-barn-dåligt-samvete, en partner är otrogen, du skiljer dig, ditt barn blir mobbat, ekonomin går inte ihop, höstmörkret suger musten ur dig och Sverige kom inte till fotbolls VM. Människans liv är fyllt av tusentals grejer som till och från gör den nedstämd, kraftlös och i några fall helt handlingsförlamad. Trots detta anser våra medarbetare att i 70% av fallen är det vi chefer som är ansvariga för att de inte kan prestera som brukligt är. Låter inte det alldeles osannolikt och orimligt mycket?! Jag tycker det. Och många chefer med mig. Enligt samma undersökning anser mer än 7 av 10 chefer att det snarare är privata problem som är största anledningen till medarbetares försämrade prestationer. I ärlighetens namn är jag öppen för att även denna siffra kan vara för hög. För enligt SCB så upplever sorgligt nog den stora majoriteten av Sveriges yrkesbefolkning att arbetet är stressigt – dvs. att arbetsbelastningen och kraven är högre än vad man anser sig har kapacitet för.

Och den grupp som upplever absolut mest stress, det är vi chefer det. Hela 80% av oss anser att vårt jobb är stressigt. Inte undra på att våra medarbetare enligt Länsförsäkringars rapport också anser att vi är usla på at hantera deras stress. Att vi chefer saknar ”specifik kompetens” anges som förklaring, men där tror jag de är helt fel ute. Problemet är vi chefer är mest stressade av alla och hanterar ingen vår stress så kan vi svårligen hantera medarbetarnas. Så hur ska vi gå tillväga för att bli bättre på att sköta om chefernas stress? Här är mina tankar om vår väg mot mindre stressade och mer högpresterande medarbetare (och chefer):
 

1.   Chefen först
Bästa sättet att måna om sina medarbetare är att se till att sätta på sig syrgasmasken först. Nästan all forskning om chefer handlar om kompetens och leverans och nästan all forskning om medarbetare handlar om nöjdhet och välmående. Det vore klokt om chefens nöjdhet och välmående fick större uppmärksamhet för det är där allt börjar. En sönderstressad chef kan omöjligen stressa ner en tokstressad medarbetare.

2.   Mindre fokus på chefens tillkortakommanden
Det finns en överdriven tro på vad en enskild chef kan åstadkomma. Om 8 av 10 chefer och nästan 7 av 10 medarbetare på en arbetsplats är stressade, så är lösningen knappast att lägga mer press på varje chef. Verksamheten har ett strukturproblem som cheferna behöver lösa tillsammans. En fråga: hur ofta har du och dina chefskollegor sådana diskussioner?

3.   Öppna din mun och säg hur du vill ha det
Ett stort antal chefer har orimliga och omöjliga uppdrag. Det vanliga är att bita ihop och kämpa på inte sällan på bekostning av den egna hälsan. Det vore bättre för alla om vi höjde rösten och kämpade för mer rim och reson. 

4.   Lämna
Om du kämpar och förlorar så lämna. Om fler chefer lämnar sina omöjliga uppdrag så skulle det tvinga fram mer rimliga chefsuppdrag.

Jag gissar att många tycker det svåraste av allt är att sätta sig själv först, men visst vore det häftigt om vi lyckades? Våra ostressade medarbetare skulle i varje fall tacka oss.


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen