Tråkiga chefer vinner mark över sprudlande-charm-chefer

Jag har en svaghet för introverta, tråkiga och okarismatiska chefer. Är chefen övre medelålders så ökar i regel min förtjusning. Så inte undra på att jag blev begeistrat då den flärdfria och nerdiga kvantkemidoktorn förbundskansler Angela Merkel förra veckan korades till ”person of the year” inte bara en, men två gånger. Först av TIME Magazine och några dagar senare av The Financial Times.

Merkel är just nu den obestridda ledaren av Europa. Under sina tio år som förbundskansler har hon blivit känd som en försiktig små-stegens-ledare som varken har stora visioner eller större verbala förmågor. Men så kom flyktingkrisen och fram steg en djärv ledare med stark övertygelse.

"For asking more of her country than most politicians would dare, for standing firm against tyranny as well as expedience and for providing steadfast moral leadership in a world where it is in short supply, Angela Merkel is TIME’s Person of the Year.”

I en värld där ledarskapsidealet är att vara extrovert och karismatisk har den tråkiga Merkel underskattats gång på gång. Men de bästa cheferna är tråkiga. Enligt forskningen är de mest omtyckt av medarbetarna och de skapar bästa resultaten. Den tråkiga chefens känslomässiga mogenhet och förutsägbarhet slår alla gånger den karismatiska chefens ryckighet och oförmåga att känna in, lyssna och ta emot kritik.

Tråkig chef får inte dock förväxlas med perfekt chef. Och speciellt inte i tyskarnas ögon är ”mutti” (som de kallar henne) felfri, men hon är historisk inflytelserik. I Tyskland har Merkels ledarskap och personnamn redan gett upphov till tre nya ord (eponymer) varav det första blev korat till årets nya favoritord bland unga tyskar i 2015:

 “Merkeln”
- verbet ”att merkel”, som betyder att vara obeslutsam och utan åsikt (eller att tiga om sina ståndpunkter).

 “Merkelisch”
- adjektiv som oftast används tillsammans med ord som taktik, försening eller beräkning för att beskriva ett försiktigt och trögt tillvägagångssätt.

“Merkelvellian”
- att ta små sluga steg i önskat riktning genom att arbeta bakom kulisserna och manipulera andra att göra ”the dirty work”.  (Merkelinspirerat variant på machiavellian; som betyder att agera utan moraliska hämningar för att uppnå och behålla makt).




I dessa galna förjulstider när de flesta av oss inte förmår vara den mest skärpta och charmanta versionen av oss själva är Merkels utmärkelse en välkommen nyhet. Den är en befriande påminnelse om att det inte alltid är dumt att ting får ta tid och att det i slutändan är enträget arbete och inte sprudlande charm som räknas!


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen