Principlösa Per har inget att lära andra chefer om integritet

Ingen vettig människa motsätter sig påståendet att integritet är en absolut nödvändighet för att vinna förtroende och omdömet ”en god chef och ledare”. Det knepiga är att få människor kan beskriva vad integritet faktiskt betyder, och än färre kan ange vilken typ av beteende som krävs för att kvala in. 

In looking for people to hire, look for three qualities: integrity, intelligence, and energy. And if they don’t have the first one, the other two will kill you.” Warren Buffet, Chairman and CEO of Berkshire Hathaway

Det är som med begreppen professionell och autentisk. Du kan aldrig vara säker på vad någon riktigt menar när de säger att ”Kalle är så professionell” eller ”Anna är så autentisk” – utan att fråga efter förtydligande vad de egentligen menar. Och det gör vi sällan eftersom vi absolut inte vill uppfattas som besvärliga. Resultatet blir att vi går runt i en tät floskeldimma osäkra på om vi pratar till eller förbi varandra. Extra olycklig är otydligheten för oss chefer som inte kan nå framgång utan att vara just professionella, autentiska och sist men viktigast av allt; integritetsfulla. Så hur ska vi bete oss för att komma åt kärnan i det goda chef- och ledarskapet? 

Vi kan söka svaret i vår ordlista. Ordet har två användningsområden, och när vi pratar om integritet i ledarskapet så handlar det inte främst om ”rätten till en egen sfär”, utan snarare om förmågan att handla ”rättrådigt”. 

Det ger lite mer ljus åt frågan men dimman är fortfarande tjock, så för ökad tydlighet krävs också tänkande och resonemang kring just innebörden av ordet integritet för oss chefer och ledare. Och många som hängivit sig åt just det säger att det handlar om att inte någon enstaka gång, men i många små och stora handlingar visa sig

  • rättrådig och principfast, näst intill orubblig i värderingar – och i övertygelsen om att göra rätt 
  • opåverkad av yttre omständigheter och påtryckningar
  • förmögen att leva som hen lär, samt leva och lära som arbetsgivaren har bestämt i frågor där hen själv saknar övertygelse om att det är viktigt eller rätt 
  • ha modet att fatta rätt(rådiga) beslut oavsett konsekvenser  
  • ha hög självkänsla och egenvärde 
  • vara ärlig och även förmå kommunicera dåliga nyheter
  • respektera alla människor, också när de inte är närvarande
  • vara schyssta även när andra är oschyssta
  • stå för och med tydlighet dela sina åsikter
  • hålla sitt ord och utföra det hen säger sig ska 
  • stå upp för teamet, och ta på sig mer än sin rättmässiga andel skuld och mindre än sin rättmässiga andel beröm – samt aldrig ta till sig äran från andras arbete
  • förmögen att ställa frågor och inte låtsas veta allt
  • förmå ta emot feedback
  • inte vara perfekt, men mänsklig och kunna erkänna misstag – samt då visa en genuin strävan efter att undvika att göra om felsteget.

Listan kan med säkerhet göras både längre och ännu mera konkret. Och att chefsgrupper tillsammans tänker och resonerar kring chefsintegritet är varmt att rekommendera.

Ett tredje sätt att skapa tydlighet kring begreppet integritet är att beskriva det integritetslösa. Exempel på det hittar vi – om inte på jobbet – i tidningarna, som älskar att skriva om felstegande chefer. En återkommande klassiker är de människor vars principer visar sig vara så löst förankrade att de överges så snart personerna får makten – och möjligheten att för den personliga vinningens skull välja en annan väg.

Nearly all men can stand adversity, but if you want to test a man's character, give him power." Abraham Lincoln

Caroline Szyber fick lämna både KDs partistyrelse och riksdagen förra veckan efter att hon vid upprepade tillfällen inte följt riksdagens regelverk kring tjänsteresor. Det är inte ovanligt att höga chefer anser att det interna regelverket enbart gäller de som inte har ett ”så krävande och slitigt jobb” som chefen har. Trots att ”slitet” just är orsaken till att de är högavlönade, anser de att det rättfärdiggör att de på eget bevåg tar för sig av skattemedel eller ägarnas pengar. Eftersom jag förtjänar det”

Googlar man ”karolinska jäv” så kommer en artikel om Iréne Svenonius (M), Stockholms finanslandstingsråd upp som första inlägg. Det har varit mycket uppmärksamhet kring att hon agerade jävigt i ett beslut om en granskning av konsultköp på skandaldrabbade Karolinska sjukhuset. Hennes man arbetade som upphandlingschef på just det sjukhuset. Och det är inte ovanligt att höga chefer anser att jävlagstiftningen enbart gäller de som inte besitter samma goda omdöme (och makt) som de själva.Jag kan (i motsättning till andra) vara objektiv”.

I en soppa av bland annat en ovanligt konfliktfylld skilsmässa, kärlek till en 30 år yngre iransk kvinna och en semesterresa till Iran där han riskerade rikets säkerhet – fick norska fiskeriministern Per Sandberg (FrP) avgå som minister i augusti i år. Veckorna efteråt startar han ett konsultbolag som ska verka inom fiskeribranschen. På så sätt lyckas han säkra sig karantän och 6 månaders "efterlön" från Stortinget (Riksdagen). Det är enligt regelverket – men inte regelverkets intentioner. Problemet är främst att Sandberg i åratal har hytt med ett strängt moraliskt pekfinger mot andra avgående ministrar som har utnyttjat systemet på samma sätt. Och det är inte ovanligt att höga chefer anser att ändamålet helgar medlet när det kommer till den privata plånboken. Principlösheten försvaras med ett ”Nej, det här är en heeeelt annan situation…”.

Det integritetslösa och förtroendeförstörande beteendet märker vi direkt. Men att låta bli att fiffla till sig (skatte)medel via reseräkningarna, att respektera jävlagstiftningen eller att inte missbruka systemets goda avsikter gör de flesta chefer helt utan minsta ansträngning. Det är ett hygienbeteende som inte riktigt imponerar på någon. Så vilket integritetsberikade chefsbeteendeär det då som imponerar och gör riktigt intryck? Både du och jag har förhoppningsvis rikligt med exempel från den egna chefsvardagen, men jag har letat förgäves efter publika exempel som har gett tidningsrubriker. Jag behöver få återkomma med det, eller kan du hjälpa mig?


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen