Jag har inte gjort något fel. Det är ett magstarkt påstående, från en vd vars verksamhet misstänks för penningtvätt – och som dagen innan varit föremål för en polisrazzia som resulterat i en brottsmisstanke om grovt svindleri. Vd:n och hennes närmaste anklagas numera också för att ha spridit vilseledande uppgifter till allmänheten och marknaden om vad Swedbank kände till om misstänkt penningtvätt inom Swedbank i Baltikum.
Dagen efter Ekobrottsmyndighetens oväntade nio-timmars besök på huvudkontoret får Swedbanks koncernchef och vd Birgitte Bonnesen sparken. Samma dag svarar hon följande på Expressens fråga känner du innerst inne att du inte har gjort något fel?
”Ja, det gör jag.”
Banken befinner sig i akut kris och att påstå sig vara felfri är i saklig mening en osanning. Men gissningsvis är det inte Bonnesens avsikt att hävda att hon utfört sin chefsgärning till perfektion, utan snarare att hon personligen inte har begått något (lag)brott. Jag hade uppskattat om Bonnesen var tydlig på just den punkten.
Läser man traditionella eller sociala medier kan man numera felaktigt få intrycket att oförmågan att hejda penningtvätt är att likställa med att Bonnesen personligen skulle ha tvättat pengar. Eller att oförmågan att få ordning på arbetsmiljön på Dramaten är att likställa med att vd:n Eirik Stubø personligen skulle ha ägnat sig åt trakasserier och övergrepp. Bristen på nyans är djupt frustrerande för chefskåren i allmänhet och självklart helt förödande för den oförmögna chefen i fråga.
Men vi kan inte kräva att medierna ska förstå skillnaden på misslyckande och brott, om vi i chefskåren slarvar. Vi om några måste...
...vara tydliga med vad det är en chef ska ta ansvar för.
I vissa fall är chefen ansvarig för att ha misslyckats med att upptäckta och/eller stävja medarbetares vidrigheter, dumheter eller regelbrott. I andra fall är det vi själva som har skapat problemet, och då ska vi hållas ansvariga för våra brott.
...visa att oförmåga och misslyckande
– trots ihärdiga insatser och hård ansträngning – får konsekvenser även för chefen i fråga.
Och i vissa fall drastiska sådana som att lämna/få sparken. I de fall där chefsförtroendet är allvarligt sargat – som i fallet med Swedbank och Dramatens högsta chefer – är det bäst att lämna och låta någon ta över som har mer av de förmågor som verksamheten behöver.
”De senaste veckornas massiva uppmärksamhet kring Dramaten och arbetsmiljöfrågor har påverkat många och varit påfrestande för hela verksamheten. Och jag har under de senaste dagarna förstått att jag inte har tillräckligt stort förtroende hos tillräckligt många i personalen.” Eirik Stubø i ett pressmeddelande 8 april 2019
...påminna oss själva och omgivningen om att det enda Stubøs misslyckande säger om hans chefs- och ledarförmågor
är att han förmodligen inte är lämpad att vara chef för en verksamhet där grava arbetsmiljöproblem behöver åtgärdas. Och om Bonnesen kan vi nog dra slutsatsen att hon är oförmögen gällande krishantering, och eventuellt att avslöja oegentligheter i eget hus.
...tänka ”bättre match nästa gång”
, för tack och lov för Stubø, Bonnesen och hundratusentals chefer med dem, så finns det mer än tillräckligt med meningsfulla chefsuppdrag som varken kräver en förmåga att hantera mediala kriser, identifiera oegentligheter eller åtgärda en sen länge urspårad och usel arbetsmiljö.
...visa en generös och välvillig inställning till chefers misslyckanden.
För om vi fortsätter likställa chefers oförmåga och motgångar med brott, så kommer snabbt vartenda chefskontor eka tomt.
Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.
15 02
– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->
25 01
Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->
Läs alla blogginlägg i arkivet