Benny Fredriksson framställdes som monster men var nog en rätt vanlig chef

Nyheten om Benny Fredrikssons självmord ledde omedelbart tankarna till krigsrubrikerna om hans – enligt Aftonbladets granskning – hårda ledarstil, som briserade den 5 december förra året. Den 7 december valde Fredriksson att lämna jobbet som vd för Kulturhuset Stadsteatern, och nästan tre månader senare valde han att lämna livet. Enligt hans efterträdare stf vd Sture Carlsson på grund av det ”gränslösa mediedrev” som Fredriksson utsattes för.

Jag har absolut ingen insikt i vare sig Benny Fredrikssons ledarskap eller hans val att avsluta livet. Visserligen tillhör jag ytterfalangen när det kommer till synen på chefers stora ansvar – och att det behövs konsekvenser för chefer som inte axlar det hedersamma uppdraget. Men självmord är givetvis en ofattbart sorglig, men också långt utanför alla rimliga gränser orimlig konsekvens av ett (eventuellt) otillräckligt eller odugligt chefskap.

Och apropå ”eventuellt”; efter Fredrikssons bortgång har medierna ägnat sig åt lika delar fingerpekande som självrannsakan, det senare än mer akut efter att PWC på uppdrag av Stockholm stad i onsdags släppte utredningen ”Stockholm Stadshus AB. Utredning av frågor kring styrning, ledning och arbetsmiljö”.

Efter att ha läst utredningen blev Fredrikssons val att avsluta sitt liv om möjligt än mer sorgligt och orimligt. Där ritas nämligen en bild av honom och verksamheten Kulturhuset Stadsteatern som en helt och hållet genomsnittlig svensk chef och arbetsplats. För vem av oss känner inte igen sig i beskrivelser (från utredningen) som

Kunden i fokus

Tuffa ekonomiska krav

​

Stress och otrygghet

​

Omtyckt chef, men inte av alla

Detaljstyrning

Konflikträdd och lite otydlig

Bästa specialisten som chef

Icke-välfungerande ledningsgruppsarbete

Otydliga mandat

Medarbetarenkät utan åtgärder

Ni ser, helt vanliga beskrivningar av ett ledarskap och en arbetsplats med höga krav och många nöjda, men också en del missnöjda. Och än mer sorgsen blir jag när jag läser:

Uppgiften att självrannsaka åligger inte bara medierna, men också i allra högsta grad Benny Fredrikssons chefer och uppdragsgivare. Fick Fredriksson exempelvis den feedback och uppföljning han förtjänade gällande sin ledarstil och verksamhet? Och vilket stöd fick han då drevet gick igång den 5 december?

Utredningar, självrannsakan, fingerpekande och lärdomar för framtiden är föga tröst för nära och kära som lämnats i djup sorg. Men jag hoppas innerligt att det kan bidra till något positivt för det som Fredriksson av omsorg för Kulturhuset Stadsteatern lämnade den 7 december.

Det är med stor sorg som jag bett att få bli entledigad från min tjänst. Jag gör det av omsorg om Kulturhuset Stadsteaterns framtid.
Benny Fredriksson, pressmeddelande, 7 december 2017

 

Notera: Starten på Aftonbladets granskning av Fredriksson var #metoo, och det är därför värd att tillägga att ingen av de 130 personer som PWC pratat med hade utsatts för sexuella trakasserier från Fredriksson, eller någon annan i ledningsgruppen.

 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

  • Vi skickar dig gärna Vibekes blogg varje vecka. I vårt nyhetsbrev med chef- och ledarskap som tema får du förutom Vibekes blogg också en kort sammanfattning av veckans ledarskapsnyhet, ledarcitat, aktuella erbjudanden, inbjudningar, utlottningar med mera. Skriv din mejladress och bli prenumerant.
    Anmäl dig här

Vibeke Pålhaugen

  • Några år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till att bli strategikonsult och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

    Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. 2011 öppnade jag Chefshuset med övertygelsen om att GODA LEDARE ÄR LÖSNINGEN PÅ ALLT!

    Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är mina arbetsdagar och jag har den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar idéer till mina veckovisa krönikor.