• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 07/02 2014 kl 06:34 -

Chefen, chefen jag är här nu!

Dagliga konflikter och tjafs, snor och tårar, torterande skrik och skrål och vinteroverall inte bara på en unge, men på fem. Att förskolepedagogerna tålmodigt och kärleksfullt står ut med detta imponerar djupt på alla som har satt sin fot i en förskola. Det är lätt att känna tacksamhet och djup respekt. Och speciellt för oss chefer som vet vilken utmaning ledarskapet är och som från och till kanske upplever att även vi står inför uppgiften att leda ett (vuxen)dagis…. . 

I fredags hade min son sin sista dag på förskolan. Det skulle ta mig mer än fyra år att fullt ut förstå den verkliga storheten i förskolepedagogernas ledarskap. Det har väldigt lite att göra med kroppsvätskor, decibel, gräl och otympliga kläder. Så här gick mitt tackbrev till sonens pedagoger:

”Bästa Anna

Första dagen på simskolan då Nathanael var tre år löp han in i den okända lärarens armar och ropade glad; ”Fröken, fröken jag är här nu!!”. Nathanael har efter det gått ett antal skolor; simning, gymnastik, fotboll och skidor. Alltid samma sak inte bara första, men varje ”skoldag”. ”Fröken, fröken jag är här nu!!”. Då vi klev in på Engelbrektsskolans skolgård för introduktionsdag inför höstens skolstart möttes den första vuxna Nathanael såg av hans glada tillrop och öppna armar. Det visade sig vara någon annan 6-årings förälder, men Nathanael löp obekymrat vidare till nästa möjlighet. ”Fröken, fröken jag är här nu!!”. Vi har under åren undrat över var det där kommer ifrån. Vi har känt en viss oro inför tänkbarheten att vårt övercurlande har fått vår son att tro att han är världens mittpunkt.

Det var under en helt vanlig lämning på Olympen nu i juni att polletten trillade ned. Att vi inte har förstått tidigare! Det är ju precis så du och alla andra pedagoger varje dag under 4 ½ år har välkomnat Nathanael till förskolan! Med öppna armar och glada tillrop: ”Nathanael, Nathanael, du är här nu!”. Vi har inte ord att beskriva den tacksamhet vi känner. Du och dina kollegor har gett Nathanael nyfikenheten, glädjen och tryggheten att med glada tillrop och öppna armar möta varje dag på skolan. Oavsett skola. Vilken gåva i livet.

”Nathanael har bara en personlighet som gör att han inte är som alla andra femåringar”, så sa barnspecialistläkaren dit vi hade skickats på BVCs uppmaning. Vi vill också innerligt tacka dig för att du med öppna armar och glada tillrop har välkomnat Nathanael att vara precis som han är. Aldrig har du problematiserat eller försökt förändra, du har fullt ut sett, hört och bekräftat honom för den han är.

Vi känner en stor portion oro nu som vår son ska kliva in i en ny och mycket större skolvärld. Nathanael däremot är inte orolig alls – bara väldigt glad och förväntansfull! Och det borde vi också vara, för du och dina kollegor har gett honom den bästa grunden. En annan sak som gör separationen lite enklare för oss föräldrar är att från och med i augusti ska lillebror Jonathan börja på Olympen!

Glad sommar och djupt tacksamma hälsningar.”

Visst vore det trevligt om även du och jag varje dag kunde mötas av öppna armar och det glada tillropet: ”Chefen, chefen jag är här nu!”? Ingen omöjlighet. Det enda som behövs är att du och jag först möter våra medarbetare med ”Kalle, Kalle du är här nu!”. Varje dag, under si sådär ett par år. Ja, just det. Min respekt för förskolepedagogernas ledarskap kan inte bli större. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela