Det är hyggligt svårt att förklara storheter som rörpost och Tipp-ex för unga förmågor. Men det är nästintill omöjligt att redogöra för att vi faktisk gjorde vettiga saker på jobbet också innan mejl, internet, mobiltelefon och mötessjukan. Jag är 70-talist och varje gång jag i jämngamla chefers sällskap frågar om de kommer ihåg hur det var att jobba då, så är förstsa reaktionen alltid sköna ja-vi-minns-skratt. Men sen sprider det sig snabbt en osäker olustkänsla i rummet. För vad gjorde vi egentligen på jobbet då det inte trillade in 200 (e)brev per dag att hantera, då möten var så sällsynt att det dukades fram go’ fika för det speciella tillfället och då bostadsannonser enbart gick att läsa i helgens papperstidning?
Vi närmar oss årsslut och det föranleder ett höjt intresse för framtiden, trender 2020 och vad som ska hända härnäst. Idag skrattar vi åt ett arbetsliv utan mejl och mobil, men vad kommer vi chefer skratta åt om fem år? Jag tror vi kommer fnissa av:
Vad vi chefer gjorde på sociala medier
Vi kommer skratta åt att vi chefer jungfruligt och tröttsamt använde sociala medier till att lägga ut bilder på helgens långkok och svettiga träningspass.
Framtid: Chefer kommer inse att medarbetarna spenderar i snitt fyra timmar per dag i sociala medier och att det är plattformen för att fånga deras svårfångade uppmärksamhet. Men också för att möjliggöra direktdialog med många fler. Traditionella sociala medier och lösningar som Slack och Flipgrid kommer vara självklara ledningsverktyg i förändringsarbete, till att ge (positiv) feedback och i att visa vägen och påminna om meningsfullheten i det dagliga arbetet.
Att vi frågade medarbetarna hur de mådde
Vi kommer skratta åt att vi en gång per år genom nöjd-medarbetar-enkäter och utvecklingssamtal försökte ta reda på hur medarbetarna mådde.
Framtid: ”Wearable technology” med syftet att kvantifiera sig själv – som exempelvis Fitbit och Apple Watch – har senaste åren haft en extrem tillväxt i konsumentmarknaden. Tillämpningen i arbetsmarknaden är i sin linda, men förväntas växa explosivt kommande åren. Teknologin kommer användas för att sekundoperativt följa medarbetarnas hälsa, välmående och produktivitet. Hur mår du? kommer ersättas med Jag ser att du mår… .
Att vi tillät tråkiga arbetsuppgifter
Vi kommer skratta åt att vi förväntade oss att medarbetarna skulle utföra tråkiga arbetsuppgifter.
Framtid: Genom ”gamification” – dvs. att tillämpa dataspellogiken i en icke-spelmiljö - kommer vi se till att det mesta på jobbet upplevs som en lek. Det som krävs är mätningar, poängtilldelning och belöningar samt ständigt nya nivåer att ta sig till.
Allt vi skrev, eller att vi skrev...
Vi kommer skratta åt våra överfyllda mejlboxar, misstolkade meddelanden, långrandiga dokument samt ordrika och stolpiga powerpoint-presentationer.

Det började med kilskrift och hieroglyfer och sen kom alfabetet. Nu cirka 5 000 år senare har vi gjort ”the full circle”. En emoij blev korat till årets ”ord” 2015 av Oxford Dictionary och bildkommunikation via Instagram kunde inte ha varit mer framgångsrikt.
Framtid: Vi kommer kommunicera genom ljud och bild (företrädesvis rörlig). Powerpoint kommer självdö precis som Tipp-ex.
Det här tror jag kommer bli vår nya chefsvardag. Själv hoppas jag på trådlös el och telefonchip under hyn. Jag skulle så gärna i nära framtiden vilja skratta åt att hur jag släpade på besvärliga sladdar och hur jag panikdrabbad letade efter mobiltelefonen minst tio gånger per dag!
Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag. 
15 02
– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->
25 01
Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->
Läs alla blogginlägg i arkivet
Några år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till att bli strategikonsult och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.