Chefer och semesterschemats olika grader av helvete

För många chefer är det årliga semesterschemat en rejäl prövning, men försommaren 2020 är det många chefer som får känna på att det verkligen finns olika grader av helvetet. 

Normalt är utmaningen att våga eller orka ta konflikten att säga nej, när medarbetare blir upprörda och missnöjda för att de inte får ledigt just de sommarveckor de har önskat. I år behöver chefer inom samhällskritiska sektorer som vård och omsorg axla den avsevärt mycket tuffare uppgiften att neka hårt belastade och prövade medarbetare sommarsemester överhuvudtaget. Inget man avundas dem – och än mindre deras medarbetare.

Även chefer i mindre samhällskritiska verksamheter upplever en ny utmaning med anledning av coronapandemin; medarbetare som inte vill ta ut semester i sommar. Om jag ändå inte får resa någonstans så kan jag lika väl jobba, är logiken. Det påstås att svenskarna är ett av världens mest resande folk, och att få uppleva en kontrast till vardagen är hos många ett stort behov. Därför är det förståeligt att exempelvis tjänstemän efter att ha jobbat hemifrån i tre månader inte är särskilt sugna på fyra veckors ledighet med samma kök/kontor som bas. Chefsutmaningen blir således att tvinga medarbetare att ta ut semester trots att de helst av allt vill spara sina semesterveckor i hopp om att det ska bli coronamöjligt att flyga iväg någonstans senare i höst. 

Så hur kan vi chefer motivera beslutet att våra medarbetare faktisk måste ta ut sina fyra veckors semester i sommar? Här kommer några argument: 

Verksamheten behöver att du håller dig stark, pigg och frisk; semestern är till för återhämtning
När Sverige 1938 införde lagstadgad rätt till (två veckors) betald semester var motivet att arbetskraften behövde återhämta sig för att klara det hårda tempot i industrin. Och än idag är tanken med betald semester att anställda behöver en sammanhängande ledighet för återhämtning – för att hålla sig friskare, piggare och orka jobba (mer). 

Verksamheten kan inte vara utan dig längre tid i september till maj, och enligt lagen är det verksamhetens behov som styr semestern
Du som arbetsgivare har arbetsledningsrätt; det vill säga rätt att leda och fördela arbetet samt bestämma hur verksamheten ska organiseras för att bäst kunna fortgå. Som chef har du enligt lagen därför rätt att tvinga medarbetare att ta ut fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti (om inte annat har avtalats genom exempelvis kollektivavtal). 

Om det i arbetsintensiva perioder under årets övriga nio månader är svårt för verksamheten att avvara medarbetare är det inte bara juridiskt fullt möjligt utan helt nödvändigt att chefen nekar. För verksamhetens kunder och inte minst kollegor – som annars skulle få ökad arbetsbelastning när de redan har mycket att göra. 

Verksamheten behöver att du släpper alla måsten och latar dig; det är kvaliteten (och inte kilometern) som räknas
När Sverige 1938 införde lagstadgad rätt till två veckors betald semester följdes det av en genuin oro hos politiker, myndigheter och arbetsgivare för vad 1,8 miljoner svenskar som plötsligt blivit lediga med lön skulle hitta på. Ve och fasa om de skulle lägga sig i en hängmatta och lata sig, slösa bort tiden på att vimla runt på gatorna eller förtära skräpkultur som tv och bio eller ännu värre ägna sig åt fördärvligheter som att supa och dansa. I utredningarna som föregick riksdagsbeslutet grubblade man högdraget över hur man skulle få folket att använda sin tid rätt. Det initierades stora informationskampanjer om ”rätt sätt att fira semestern”. Människor anmodades att ge sig ut på landet, andas frisk luft, cykla, promenera och komma hem glada och fyllda av nya intryck. Man uppmanades också att ta tillfället i akt att få sig lite bildning under lediga sommarveckor.

Men det som en gång ansågs som mardrömmen av medarbetares sommarsysslor är idag chefsdrömmen. Lata dig i hängmattan, titta på Netflix, strosa runt på gatorna – eller i skogen, cykla (dagsturer från hemmet), dansa (med två meters avstånd) och njut av (max 50) vänners sällskap, mat och dryck. Men för allt i världen; gör inte det ohälsosamma att jobba på semestern.


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Foto: ©Archivist

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen