• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 02/25 2020 kl 04:29 -

Chefernas civila olydnad leder medarbetarna till brott

Ungefär en miljard kronor betalas felaktigt ut i VAB-ersättning till våra anställda under ett år. Det vanligaste felet är att människor arbetar under tid som de begär ersättning för, läste jag i SVT Nyheter i måndags. Först tänkte jag att Försäkringskassan vill komma åt de som anmäler VAB, men som jobbar hemifrån ändå. Sen förstår jag av artikeln att vi har en grupp anställda som jag naivt nog inte ens visste existerade; de som vabbar och vobbar samtidigt. 

Medarbetare som systematiskt och medvetet fuskar genom att vabba och vobba samtidigtför att dubbla sin ersättning vill jag inte ens tänka på. Vobbarna och Vabbarna som jobbar förtjänar dock chefers uppmärksamhet.

Enligt en undersökning av Unionen jobbar 7 av 10 tjänstemän när de har sjuka barn – det vill säga de vobbar eller vabbar samtidigt som de jobbar. Och tyvärr är det inte lustdrivet – oro och stress, dåligt samvete och pliktkänsla är motorn till att jobba när ens barn är sjukt.

• 7 av 10 gör det för att man vill hinna med sina arbetsuppgifter.
• 6 av 10 har inte någon att lämna över jobbet till. 
• 5 av 10 vill underlätta för sina kollegor.

En undersökning från Manpower visar att fler än 8 av 10 föräldrar upplever att chefen förväntar sig att de ska svara på jobbsamtal och mejl samt utföra mindre arbetsuppgifter när de vabbar. 

Höga krav på tillgänglighet, slimmande organisationer och brist på resurser för att ta in vikarier är orsaken till att majoriteten tjänstemän upplever att de inte kan använda sin lagstadgade rätt att med 100 procents fokus vårda sitt sjuka barn. 

En genomsnittlig medarbetare anmäler enligt SCB 5,5 sjukdagar fördelat på 1,5 tillfällen per år, och de som har barn vabbar i snitt 4 dagar per barn och år. 10–15 dagars frånvaro per år och anställd småbarnsförälder ska vi chefer alltså budgetera för och kunna hantera arbetsmässigt. Tidigare var detta en självklarhet, men givet tjänstemännens upplevelser är jag tveksam till om det är särskilt många verksamheter som längre tar höjd för detta naturliga och lagstadgade fenomen år 2020. 

2019 (liksom året före) skedde en kraftig ökning av polisanmälningar mot VAB-fusk. 2019 ökade också antalet föräldrar som misstänkts fuska med VAB-ersättning – med nästan 50 procent jämfört med föregående år. Försäkringskassan ser inte nödvändigtvis ökningen som ett bevis för ökat fusk, men som ett resultat av ökade kontroller. 2020 kommer Försäkringskassan att genomföra ännu fler kontroller och alla misstänkta brott är de skyldiga att polisanmäla.

Som chefer och arbetsgivare kan vi tycka vad vi vill om VAB-lagstiftningen och Försäkringskassans måhända omoderna syn på arbetet – inte ens kolla eller svara på några mejl får man göra när man vabbar och får ersättning från Försäkringskassan. Men det är helt ovidkommande vad vi tycker, det ingår i chefsuppdraget att följa gällande lagstiftning. Och om inte annat borde frestelsen till civil olydnad försvinna med insikten om dess konsekvenser. Att medarbetaren som på grund av oro och stress, dåligt samvete, pliktkänsla och upplevda eller uttalade förväntningar från chefen jobbar när barnet är sjukt mer sannolikt än tidigare kommer att misstänkas för brott och polisanmälas för VAB-fusk. Att som chef och tjänsteman utsätta sina medarbetare (och sig själv) för den risken är mörkt, faktiskt helt becksvart. Och det till vilken nytta?

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Foto: standret

• Dela