De två cheferna borde blivit avstängda men tar en timeout i februarisolen

Sol, snö, några minusgrader och nypreppade skidspår – just nu kan man uppleva den allra bästa versionen av februari till och med i Stockholm. Mitt enda moln på himlen är att jag är upptagen med ändlösa Teamsmöten och annat chefsarbete. Det skulle vara härligt att ta en timeout från jobbet, men numera är det tydligen bara gravt felstegande chefer som gör det.

I förra veckan kunde vi i nyheterna läsa om två chefer i Karolinskas ledningsgrupp som har tagit ”timeout”. De hade fuskat sig före i covid-19-vaccinkön, och har tillsammans med sjukhusdirektören Björn Zoëga kommit fram till att ”det inte är möjligt för dem att driva sina respektive verksamheter när utredningen pågår”. I november tog kändiskrögaren Stefano Catenacci timeout från sitt chefsuppdrag på Operakällaren efter att ha anklagas för sexuella trakasserier mot flera unga kvinnor. Samma månad tog centerpartipolitikern Fredrick Federley timeout efter att allmänheten hade nåtts av beskedet att hans sambo tidigare dömts till ett nioårigt fängelsestraff för grova sexbrott mot barn. I december tog vd:n för Brighter timeout från sitt uppdrag efter att Ekobrottsmyndigheten hade delgivit misstanke om marknadsmissbruk.  Telia-chefer tog timeout när de anklagades för sexuella trakasserier och en handfull SD-politiker har tagit timeout i samband med incidenter med våldsbruk och sexuella övergrepp. Exemplen är många fler. 

Timeout åsyftar egentligen på det kloka och sällsynt förmånliga att ta en paus och hämta andan för att komma starkare tillbaka. Men numera har begreppet blivit nersolkat av chefer och chefers chefer med tveksam moral och svag handlingskraft. 

Så som Karolinskas direktör med sällskap använder timeout-begreppet handlar det inte om att chefen i fråga ska få en paus. Syftet är att alla som upprörs över eller drabbas av chefens felsteg eller övergrepp ska få en paus från chefen. Det är alla de – som anses överreagera – som ska få tid att lugna sig och förhoppningsvis glömma bort att vaccinsmitningen eller det sexuella övergreppet överhuvudtaget har hänt. 

Det finns givetvis lägen där händelser kräver utredning och där det är direkt olämpligt att chefen vistas på arbetsplatsen under tiden den pågår. I sådana fall har arbetsgivaren enligt LAS och kollektivavtal ett verktyg att tillgå: avstängning (i huvudregel med lön). Det ordet har en helt annan och mer passande allvarstung klang än timeout. Smaka på: Jag har valt att ta en timeout vs Arbetsgivaren har stängt av mig från jobbet. Avstängning är inte en disciplinär åtgärd, men en tillfällig åtgärd i avvaktan på att arbetsgivaren ska ta ställning till ett eventuellt beslut om disciplinpåföljd som exempelvis uppsägning, avskedande, polisanmälan eller omplacering.

"I may be in timeout forever. But I hope not to be."
Lance Armstrong, dopingavstängd cyklist

Jag har svårt att förstå hur mycket det finns att utreda i vaccinfuskfallet på Karolinska, men givet att det är nödvändigt borde sjukhusdirektören Zoëga ha valt att kalla sitt beslut vid sitt rätta namn; avstängning. Det förutsätter emellertid att han har 1) en moralisk kompass som ger tydligt riktmärke; det är fel att som ledningsgruppschef smita i kön samt 2) mod och normalduglig handlingskraft. Kommundirektören i Upplands Väsby Regina Kevius tycks exempelvis besitta båda. I tisdags stängde hon av kommunens vaccinköfuskande socialchef med följande förklaring

Jag tycker agerandet är olämpligt och tillsätter i dag en extern utredning som ska kolla hur det har kunnat inträffa att man har kunnat gå före i vaccinationsordningen. Det påverkar förtroendet för våra chefer.

Vi kommer att vidta disciplinära åtgärder, som skriftliga varningar och se över hur det har kunnat ske. Vi tar detta på mycket stort allvar.

Genom att använda det mer lättsamma och förminskande cheferna-tar-en-timeout-begreppet skickar sjukhusdirektören Zoëga ett helt annat budskap än kommundirektören till sina anställda; smiter du i vaccinkön så kan du få välja att ta en paus; några välbehövliga avlönade och arbetsbefriade veckor i februarisolen. Den stora majoriteten anställda på Karolinska har självklart inte skamlösheten som krävs för att falla för frestelsen, men det är desto mer upprörande att de i högsta ledningen som har det belönas av sjukhusdirektören. 


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag. 

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

08 03

Den mörka skuggan försvinner lovar han, men också att det kommer bli konsekvenser

Av Vibeke Pålhaugen

Jag försöker få de för mig nu bevingade orden att sjunga i skallen varje gång vardagen känns covid-19-på-n’te-månaden-motig. För hur kämpigt… Fortsätt att läsa->

23 02

3 saker som säger precis ingenting om en persons duglighet som chef

Av Vibeke Pålhaugen

Jag trodde mig helt klart tillhöra extremfalangen när det kommer till synen på chefers ansvar att axla förebildsrollen. Men de senaste veckornas riksnyhet rörande Hyresgästföreningens… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen