”Du chefen, vad var det du hette nu igen?”. Det är dagisinskolning och jag står i blöjbytarkö. Frågan går till den erfarna förskolechefen upptagen med att byta blöjor på ett gäng 1-åringar. Den som undrar är förskoleläraren som just har berättat för mig att han började i maj. Tydlig irriterad uppger chefen sitt namn.
I den uppretade chefens sällskap förstår jag skylten på bilden lite bättre. Den fångade min blick genom bilrutan en julidag och är upphovet till några grubblerier. Vilken ovanligt trevlig gest att besökare välkommen, tänker jag! Jag tänker också att den är väldigt otidsenlig. Ordet ”personal” hör man inte så ofta längre och numera undviker de flesta chefer att antyda ägandeskap över de anställda. ”Jag och min personal” har blivit ”Mina medarbetare och jag”. Jag är dock ingen semantiker och mina grubblerier handlar främst om skylten har ett större syfte än att önska välkommen. Förutom att bidra till att medarbetare lär sig chefens namn, så undrar jag om det inte också finns en ambition om att höja chefens status.
Det är nämligen så att chefsyrket är lågstatus i Sverige. Vi finns inte ens med bland landets 100 statusyrken, undantaget de av oss som är vd:ar och långt ned på listan Skattedirektör eller personalchef. Visst är det bedrövligt? Och inte så lite oförståeligt. Vårt yrke är (i snitt) välbetalt, vi har makt och vi är kända inom vår sfär. Chefsyrket uppfyller alltså alla sedvanliga kriterier för statusjobb. Hur kan det då komma sig att vårt jobb inte finns med på listan?
Två Harvard professorer har kanske svaret som de en nysläppt forskningsartikel kallar ”The read sneakers effect”. Deras forskning visar att personer som bär oväntade kläder (typ röda joggingskor eller polotröja) i professionella sammanhang får hög status och uppfattas som mer kompetenta än de som klär sig konventionellt. Tänk Steve Jobs och Mark Zuckerberg. Studien visade att logiken gäller även för andra områden än kläder. Att som chef våga vara annorlunda kan ge högre status och större förtroende på jobbet. Modet att inte vara som andra ger signaler om att här finns det självförtroende, självständighet och framgång.
Skilja sig från mängden, alltså. Jag tror inte att vi alla ska köpa röda Nike skor. Jag tänker att bästa början är att vi ägnar oss mindre åt blöjbyten och annat icke-chefsjobb. Om vi lämnar medarbetar- och specialistrollen kommer det blir hur enkelt som helst att urskilja vem som är chefen. Chef statusyrke = våga vara annorlunda = våga vara chef!
PS Förskolechefen är inte ensam om att ha ett namn som inte läggs på minnet. Finn har det också svårt. Kolla in humorklippet från norska duon Ylvis (huske = komma ihåg)!
Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag. 
15 02
– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->
25 01
Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->
Läs alla blogginlägg i arkivet
Några år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till att bli strategikonsult och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.