• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 08/18 2015 kl 01:26 -

Du får bli arg när chefen kallar dig för kärring

Konferenciern gör talaren tillika sin chef diskret uppmärksam på att tiden börjar rinna ut. ”Kärring!” svarar talaren sin underställda chef. De 150 deltagarna på den årliga branschträffen för norska telekombranschen tror inte sina öron. Det är juni 2015 och cheferna är vd respektive vice vd för NKom (tillsvarande PTS i Sverige). Det som sker vidare under konferensen är om möjligt ännu svårare att inte tro är ett Norgeskämt. Tre ytterligare toppchefer hänger på första talare och tilltalar den femtioåriga Elisabeth Aarsæther som kärring.

Norges största morgontidning Aftenposten skriver om händelsen (efter ett inlägg från en av deltagarna) och då har de fyra toppcheferna olika pudelstrategier:
# NKoms vd Torstein Olsen försvarar sig med att han olyckligtvis använde en ”intern jargong” i officiellt sammanhang.

# NKoms nödnettschef och tillika ledningsgruppskollega med Olsen och Aarsæther Tor Helge Lyngstøl försvarar sig med att han ”rycktes med i stunden”. I motsättning till sin chef försäkrar han emellertid om att sådant snack inte förekommer internt inom NKom.

# Statssekreterare Reynir Jóhannesson försvarar sig med att han självklart och uppenbarligen skämtade för han är 29 år och ser ut som 19 år.

# Telenors koncerndirektör Jon Fredrik Baksaas försvarar sig inte alls. För honom är det en icke-sak att tilltala en person kärring; ”Om folk känner sig förnärmade och gör en stor sak av något som egentligen inte är en sak, får det försåvitt vara”.

Vice vd’en är alltså inte bara en kärring, men en hysterisk och lättkränkt sådan. Men kanske syftade Bakaas främst på övriga deltagare som höjde rösterna först efter att vinet var serverat under kvällsminglet? Aarsæther svalde också kärringpratet under själva konferensen. Hon får av Aftenposten frågan om hon tidigare har upplevd att bli behandlat så respektlöst i jobbsammanhang. ”Nej, aldrig” är svaret. Hon lägger till att hon är säker på att de inte menade något illa.

Händelsen får mig att tänka på hur vi chefer strävar efter att vara 100% känslokontrollerade på jobbet. Framförallt har vi fått lära oss att undertrycka och dölja vår ilska. Det är helt fel och det med fullt stöd i vetenskapen. För det är inte bara tillåtet, men absolut nödvändigt att bli och visa sin vrede som chef!

There's a time and a place for anger, where nothing else will do.
- Malcolm X

Att bli arg är en naturlig känsla och reaktion om man känner att någon annan har gjort något fel och att uttrycka ilskan är enda sättet att kommunicera orättvisan eller missnöjet. Att undertrycka ilskan har inte bara som konsekvens att det kommer att hända igen (och igen), vi blir också irriterade, nestämda, frustrerade, tappade på energi och sjuka (ryggont, högt blodtryck, hjärtproblem, huvudverk och depression).

Och om vi tillåter ilskan att släppa fram så kan det hela vara över på 90 sekunder. Medan undertryckt ilska kan hänga kvar i åratal. Och vad gör vi under tiden? Jo, vi låter det gå ut över någon annan som inte förtjänar det alls. Kanske någon därhemma får lida eller så har vi ju numera internet och sociala medier som erbjuder gott om möjligheter att pysa ilska och frustration över någon annan (för oss) mindre betydelsefull och helt oförtjänt måltavla. Aldrig tidigare har vi varit så aggressiva och arga över så triviala händelser som vi ser i dagens sociala medier. Ansikte mot ansikte ler vi glatt och lite ansträngt.

Det gäller självklart att som chef ha förmågan att uttrycka sin ilska på rätt sätt. Inom psykologin skiljer man på konstruktiv och icke-konstruktiv ilska. Den konstruktiva ilskan har sitt ursprung i en orättvisa eller ett missnöje och den har en vilja att få till stånd en förbättring. Arg på beteende och inte person och inte aggressiv i syfte att göra någon illa, såra, placera skuld eller hämnas. Det är ilskan som gör nytta.

Be angry but do not sin.
- Aposteln Paulus

Förbättringar och ett personligt välmående är inte enda uppsidorna av den konstruktiva ilskan. Forskning har visat att de som vågar visa sin vrede och som förmår kommunicera den på ett bra sätt är mer fokuserade, mer motiverade, får bättre relationer, har större självförtroende samt är större optimister. Allt mycket eftersträvandsvärd för oss chefer. 

Ilska är ofta en inbjudan om att sätta gränser, få slut på ett oönskat beteende, byta riktning, tala om det outtalade eller att säga nej. Att som chef som inlärd regel tacka nej till alla sådana inviter är helt galet!! Och det gäller inte bara om någon kallar dig eller en chefskollega för kärring. Släpp ilskan fram, det är höst!

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela