I fredags klev Sveriges bästa ledare fram

Solklart dumt och löjligt, var Theo Epsteins respons då han för två veckor sen korades till världens bästa ledare av Fortune Magazine. Epstein är chef för Chicago Cubs baseballverksamhet, och 2016 ledde han laget till seger i världsserien. Det var den första på 108 år. En oimponerad och smula illa berörd Epstein hade följande reaktion på utmärkelsen:


Humor och ödmjukhet är underbara och kraftfulla ledaregenskaper. Men allra mest förtjust blir jag över att han riktar strålkastarljuset bort från sig själv och över på sina medarbetare. Bra ledare skickar alltid berömmet vidare.

Under timmarna och dagarna efter fredagens horribla terrordåd på Drottninggatan har många chefer haft goda skäl och tillfällen att skicka berömmet vidare. I medierna läser vi om och ser bilderna på fredagens hjältar. Att få ta del av deras modiga och osjälviska insatser berör till tårar och gör gott långt in i själen.

Chefen för fredagens största hjältar – om vi använder mätstocken blommor, kramar och lovhyllningar – är rikspolischef Dan Eliasson. I måndags skickade han berömmet vidare i form av en tackhälsning till sina anställda. Hans penna må sakna hjärta och elegans, men avsikten var god. Formuleringen att senast han såg ”alla kollegor direkt eller indirekt visa vad svensk polis är” var 2010 i samband med självmordsbombaren på Drottninggatan, och innan dess i samband med mordet på Anna Lindh (2003) – kan vi nog sätta på kontot för klumpighet.

För det är inte bara för att jag har en polissambo som jag är övertygad om att polisen mer frekvent än vart sjunde år ”visar vad svensk polis är”. Varje dag gör de fenomenala insatser, precis så som räddnings- och sjukvårdspersonalen gör. Polisen Göran Martinsson säger i en intervju att målbilden i fredags var att göra ett gott polisiärt arbete utifrån det de har tränat för. Brandmannen Stefan Nilsson tonar också ned brandkårens insats med att säga


Händelsen som sådan och platsen som sådan var extraordinär. Men skadorna var det inte. Så här ser det ut på en stor skadeplats. Personer är trasiga, personer är döda. Vi känner att vi gjorde det som gick att göra. I mina ögon är det alla civila, som gjorde mer än de någonsin hade behövt göra, hjältarna.”

Just det sista är genomgående. Brandkåren skickar vidare berömmet till de civila. Securitas-vakterna som jobbade på Åhléns i fredags skickar vidare berömmet till polisen. Drottninggatans butiks- och cafébiträden skickar vidare till sjukvårdspersonalen och polisen. Samma gör alla de människor som riskerade sin säkerhet och stannade ute på Drottninggatan för att göra allt de kunde för blödande och illa skadade medmänniskor i väntan på sjukvårdspersonal. Och så fortsätter det. Alla skickar vidare berömmet.

Jag golvas av ödmjukheten och självklarheten att rikta om strålkastarljuset. Det gör fredagens hjältar – enligt Theo Epsteins logik – till vårt lands bästa ledare. Och vet ni vad, ödmjukhet och benägenheten att skicka vidare beröm är bevisligen oerhört smittsamt. Oj, vad det inger ljus och hopp i en orolig själ.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

20 06

Att koppla bort jobbet på semestern är inget omtänksamt chefsbeteende

Av Vibeke Pålhaugen

Då Sverige 1938 införde lagstadgad rätt till två veckors betald semester följdes det av en genuin oro för att arbetarna skulle spendera sin semester på ohälsosamma… Fortsätt att läsa->

13 06

I huvudet på två chefer som trots episkt fiasko vägrar lämna

Av Vibeke Pålhaugen

Du har ingen att skylla på och ditt misslyckande är av en dignitet som du knappast kan sätta på kontot för ”lärorik chefserfarenhet”. Förtroendet för… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen