Jag kommer inte få godkänd vid himmelens port

Mitt dåliga samvete ger mig sömnlösa nätter. Så säger den norska filosofen Christian Lysvåg. I hängmattan lyssnar jag på ett radioprogram på temat sömn. 20 min som förklarar varför jag mår som jag mår.

Vi lever inte enligt våra samveten och det tär på krafterna, berättar Lysvåg. Vi har antagit övertygelsen om att vi inte har några val, men i verkligheten har vi alla val i världen. Jag agerar lydig soldat, medan jag istället borde vara politikern som sätter ramverket i mitt eget liv får jag veta.

En som inte hade många val var den fattiga bonddrängen Alfred. Årets sommarplåga är ”Fattig bonddräng”. Efter én miljon genomsjungningar kan inte bara 3-årigen men även invandrarmamma Astrid Lindgren-texten som beskriver en annan tid. Jag har tänkt mycket på den texten i sommar. Främst slår det mig att när jag har harvat, gnodd och trälat klart och till sist ska dö, så kommer jag inte få samma trevliga bemötande som Alfred. Inför himmelens port fick den fattiga bonddrängen beröm för sin strävan och eviga slit och löftet om att nu äntligen skulle han få vila ut. Mina välkomstord kommer mer sannolikt vara ett mycket irriterad ”Hur tänkte du?!”.

Det är just det som är Lysvågs poäng. Alfred strävade för brödfödan och överlevnad, medan vi harvar och knogar på för……hm ja, det är just det som är odefinierat och otydligt. Och är syftet med ditt eviga slit lika otydligt på jobbet som privat OCH du är chef, så blir det full ”Hur tänkte du?”-jackpot! Även Alfred hade dåligt samvete då han stod där inför himmelens port liten, rädd och ledsen för de synder han gjort. Han hade ju supit, hållit med flickor och slåss. Vårt dåliga samvete kommer att vara att vi inte bättre tog tillvara den möjligheten våra förfäder har lämnat oss till ett mindre slitigt liv.

Pappas moster Astrid gifte sig med den fattiga bonddrängen på föräldrarnas gård. Jon.  (Tänk att Ida gifter sig med Alfred.) Det var inte populärt hos pappas morföräldrar, men de bjöd till. I bröllopspresent fick Astrid och Jon drängstugan, angränsande tomt samt virke till att bygga et stort hus. De gifte sig en gång på 30-40-talet. Då Astrid och Jon dog med några veckors mellanrum i slutet på 90-talet låg virket kvar orört under en presenning. De levde hela sitt gemensamma liv i drängstugan – en liten timmerstuga på 10-12 kvadrat utan vatten eller annan lyx än en lite ladgård med ett par kossor och några hönor. Då pappa och kusinerna städade ut av den lilla gården hittade de en smärre förmögenhet. Det låg pengar undanstuvade i burkar ”överallt”.

Jon valde att leva hela sitt liv som fattig bonddräng. Helt enligt eget samvete – det vill säga sin övertygelse om vad som var rätt för honom. Han var chefen i sitt eget liv och en mästare på att förvalta det enda livet skänker oss att äga: integritet.

Jag har förhoppningsvis ännu några tiår kvar och jag har ett hopp om ett trevligare bemötande inför himmelens port. Dessutom skulle jag känna mig lite mer begåvad om jag både privat och på jobbet såg till att varken jag eller medarbetarna harvar, gnor och trälar utan mål och mening!

(Nu lär några tycka synd om Astrid, men gör inte det. Astrid bestämde det mesta i familjen, men av kärlek lät hon virket få ruttna bort där under presenningen under mer än ett halvsekel.)

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

15 02

Upprepade dåliga beslut är otillåtet för alla undantaget chefen själv

Av Vibeke Pålhaugen

– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->

25 01

Chefstillvaron baserad på ”sanning, lögn och dåligt minne”

Av Vibeke Pålhaugen

Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

  • Vi skickar dig gärna Vibekes blogg varje vecka. I vårt nyhetsbrev med chef- och ledarskap som tema får du förutom Vibekes blogg också en kort sammanfattning av veckans ledarskapsnyhet, ledarcitat, aktuella erbjudanden, inbjudningar, utlottningar med mera. Skriv din mejladress och bli prenumerant.
    Anmäl dig här

Vibeke Pålhaugen

  • Några år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till att bli strategikonsult och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

    Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. 2011 öppnade jag Chefshuset med övertygelsen om att GODA LEDARE ÄR LÖSNINGEN PÅ ALLT!

    Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är mina arbetsdagar och jag har den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar idéer till mina veckovisa krönikor.