• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 05/19 2015 kl 03:24 -

Modig är den chef som om fyra veckor vågar

Modig är den chef som om några veckor vågar ge medarbetarna en stressboll i sommarpresent. Ännu modigare är den vd som vågar ge samma gåva till sina underställda chefer. Stressbollarna var för några år sen en gladlynt och omtänksam gåva. Idag är bollarna en förolämpning och provokation. Vi har för länge sedan passerat stadiet där det gör nytta att knåda bollar!

Ordet stress lanserades av läkaren Hans Sayle i 1936, men först på 60-talet började man använda stressbegreppet för att beskriva arbetslivets jäkt. Den arbetsrelaterade stressen har under åren gjort en resa från de få till de många.

 FÅ: Självorsakad stress
Under 70- och 80-talet var stress en åkomma karriärister åsamkade sig själva i jakten på status och rikedom. De levde i en tillsynes glamourfylld företagsvärld som väckte såväl oro som beundran. Deras behov pengar och prestige, men också oberoende, självförverkligande och personlig utveckling var svårförenligt med ett vettigt familjeliv.

 MÅNGA: Yttreorsakad stress
Under 90-talet hade vi ekonomisk kris och med det kom neddragningar och upprepade omorganisationer samt en större arbetsbörda och fler timmar på de som fick behålla jobbet. Anställningstryggheten blev puts veck inom såväl privat som offentlig sektor. Kombinationen av stora förändringar, brist på kontroll och hög arbetsbelastning gav en kraftig ökning i den arbetsrelaterade stressen. Det som tidigare var en åkomma bland den ”giriga eliten” spridde sig som en epidemi bland ”helt vanligt folk”. 90-talet blev också decenniet då stress och psykisk ohälsa på allvar nådde gruppen barn och ungdomar.



 ”ALLA”: Självorsakad och yttreorsakad stress
Under 00- och 10-talet fick vi mängder av ny teknologi. Med mobiltelefon, sms, mejl, bredband, smartphones och sociala medier kom en adderad belastning i termer av informationsöverflöde, ökat tempo och gränslös tillgänglighet såväl privat som på jobbet. 90-tals trenden med neddragningar, upprepade omorganisationer och en större arbetsbörda fortsätter i än större tempo. Utmaningen att både balansera och sätta gränser mellan privat- och arbetsliv når ständigt nya höjder. Vi jobbar när vi inte är på jobbet och vi gör privata grejer under arbetstid. Nu är vi alla giriga, inte på pengar och prestige som 80-talets Gordon Gekkos, men på bekräftelse och underhållning. Och under senaste två decennier har vi vuxna sorgligt nog ställt till det så att den gruppen som upplever mest stress och psykisk ohälsa är våra barn och ungdomar.

I arbetslivet är chefer den grupp som upplever absolut mest stress. Hela 80% av oss anser att vårt jobb är stressigt och 60% av våra medarbetarna upplever sitt jobb likadan. Arbetsrelaterad stress och andra psykiska påfrestningar är idag främsta orsaken till sjukfrånvaro.

Brutalt ärligt så är det chefer som har skapt och skapar den yttre orsakade arbetsrelaterade stressen. Och brutalt ärligt sprider vi även självorsakad stress genom vår roll som förebilder. Med tanke på det och den kostsamma sjukfrånvaron (och –närvaron) är det synnerligen underligt att inte verksamheter har som prioritet nummer ett att ta tag i chefernas stressade vardag.

I väntan på det kan vi börja med att ta om oss själva. Steg två är att undvika stressande stressbollar som sommarpresent!

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela