• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 09/01 2015 kl 03:27 -

Tårarna dödade hans chefskarriär

Chefen tycker situationen är så outhärdligt att han förespråkar könssegregerade arbetsplatser. Britten Tim Hunt var fram till juni i år mest känd för att ha fått Nobelpriset i medicin eller psykologi, men efter ett föredrag i somras har den numera arbetslösa chefen och professorn fått ett helt nytt kändisskap. Den 72-åriga vetenskapsmannen sa följande på världskonferensen för vetenskapsjournalister:

Let me tell you about my trouble with girls. Three things happen when they are in the lab: you fall in love with them, they fall in love with you, and when you criticise them they cry.

Det tog hus i helvete i pressen och i sociala medier. Hans arbetsgivare University College of London (UCL) var mindre förtjust och de ”uppmanade” Hunt att säga upp sig från chefsjobbet. Och det gjorde han. Jag ska lämna Hunt’s och alla forskarkvinnors ”distraherande sexighet” därhän för det ämnet har andra redan adresserat både vassare och med mycket större humor än vad jag har förmåga till (du måste kolla  #DistractinglySexy!). Det är det där med Hunt och tårar på jobbet som jag vill skriva om.

Att hantera känslor är bland det svåraste i chefsrollen. Om UCL som Hunt’s arbetsgivare inte kunde göra så mycket åt hans kvinnosyn, så hade det räckt med en liten dos av chefsutveckling för att ge Hunt förmågan att möta medarbetarnas tårar. Hade han bara fått lära sig nedan tre saker om tårar på jobbet så hade hans egen (chefs)karriär inte behövd sluta – paradoksalt nog - i tårar.

 Det är helt normalt att gråta

Vi är alla – minus den procent som har grav personlighetsstörning – känslomänniskor. Vi blir ilskna, oroliga, glada, ledsna med mera. Och att uttrycka våra känslor gör vi tack och lov inte bara på fritiden. Att tårar rinner är inte oprofessionellt, det är mänskligt.

Och mer tårar på jobbet lär det bli. Aldrig tidigare har jobbet betytt så mycket för så många. Fokus är inte längre försörjning, men på självförverkligande. Jobbet är vår identitet, vår trygghet, det ger oss känslan av att vara behövd och det påverkar vår bedömning av vårt eget värde. Och desto mer tid och engagemang vi lägger på jobbet, desto mer känslor. På gott och ont. Chefer som vill ha passionerade och engagerade medarbetare behöver vara smarta nog att lära sig hantera även de mindre lustfyllda känslorna.

 Varför gråter folk på jobbet?
Som chef kan du aldrig vara riktigt säker på varför en medarbetare gråter, men tårar kommunicerar att det är något i livet som inte är riktigt som det ska vara just nu. Medarbetaren kan vara ledsen, men tårar kan också dölja andra känslor. Oavsett orsak så påverkar det garanterat medarbetarens förmåga att prestera på jobbet. Det är därför både medmänskligt och i chefens intresse att förstå varför och kolla av om hen kan vara till stöd och hjälp. Det kan finnas ett antal förklaringar till att medarbetare gråter på jobbet:

# Blod, svett och tårar: Personer som lägger all sin tid och hela sitt hjärta på sitt jobb kan ta till tårar bara av att berätta om det. Passion och tårar är nära kompanjoner. Tänkt Hillary Clintons famösa ”breakdown” i 2008.

# Trött: Personer som jobbar för mycket och är trötta gråter med större sannolikhet. Igen, kolla in Mrs Clinton.

# Arg: Personer som känner sig orättvist behandlade, avvisade, besvikna eller kränkta kan ta till tårar.

# Påhoppad: Personer som upplever kritik som personangrepp kan ta till tårar.

# Tuffa tider: Personer som av olika skäl har det tufft i privatlivet kan ta till tårar bara av ett lite godhjärtat korrektiv från chefen.

# Chefen: Vi chefer ska vara öppna för att det finns chefer som beter sig på ett sätt som det är till att gråta av. Om en större personalgrupptitt som tät gråter och gärna i samband med att chefen ger feedback, så är det en signal om att chefen borde utvärdera sin förmåga att ge återkoppling på ett vettigt sätt. Och är du exempelvis en äldre Nobelprisvinnande vetenskapsman som anser att ”tjejer” är en distraktion på jobbet och bäst förvisade till slutna rum, så är sannolikheten rätt liten att du är en begåvning på att ge feedback till samma personalgrupp.
 

 Tyst, tyst, tyst

Ni samtalar och till bådas förvåning börjar medarbetarnas tårar rinna. Vad gör du som chef? Först och främst, utgå ifrån att medarbetaren upplever det som ännu mera obekvämt än vad du gör. Ingen vill gråta på jobbet och framförallt inte inför chefen. Tårar kan i vissa situationer ge en stark upplevelse av känsloinstabilitet och förlorat makt. Som chef, gör därför allt du kan för att visa professionell respekt och empati. Ge rum för personen att samla sig. Det betyder att du håller tyst och står ut med tystnaden. Och du öppnar bara munnen för att säga;

”Jag ser att du är upprörd. Jag är inte säker på att jag förstår varför. Berätta gärna om du vill för jag vill hjälpa dig om jag kan.”

Sen så kan följande råd komma till nytta:

• Försök inte att få medarbetaren att sluta gråta. Ge medarbetaren utrymme att samla sig i sitt eget tempo.
• Försök inte att fixa situationen. Den kan inte lösas. Om tårarna först trillar är chefens enda uppgift att hjälpa personen återvinna lugnet.
• Bjud in medarbetaren till att berätta, men pressa inte.
• Avbryt inte medarbetaren, men lyssna, lyssna och lyssna.
• Dina svar ska vara korta, enkla och ha fokus på medarbetaren. Inte fall för frestelsen att dela personliga anekdoter eller erfarenheter.
• Efter att känslorna är hanterade gör sen en plan för vägen framåt. Kanske går det bra att fortsätta samtalet som satte igång tårarna eller så är det bäst att avsluta och boka in en ny tid.

Och slutligen, be aldrig om ursäkt. Du ska inte be om ursäkt för att medarbetaren började gråta och medarbetaren ska aldrig be om ursäkt för att hen gråt. Roligt är det inte, men ingen ska behöva be om ursäkt för att vara människa. Det vore pinsamt. För såväl chef som medarbetare.

Beroende på situation kan vi chefer tycka det är mer eller mindre lämpligt att gråta på jobbet. Den synen delar nog också våra medarbetare. Men så är vi (känslo)människor. Som trots ihärdig strävan inte alltid förmår att ha full kontroll över våra känsloyttringar. Och det är inte alls så illa. I varje fall inte för chefer som har fått lära sig hantera känslor på jobbet.

CHEFSFRÅGAN: Tårar på jobbet?

Att hantera känslor är bland det svåraste i chefsrollen. Med omtanke och lugn professionalitet ska vi bemöta medarbetarnas okontrollerade känsloyttringar i form exempelvis ilska, tårar eller tystnad. För egen del sägs det att vi chefer för allt i världen ska undvika tårar och utbrott.

Hur har vi det med känsloyttringar på jobbet? På temat har vi tre frågor till dig som chef och som tack lottar vi ut fyra The BodyShop presentlådor! Klicka här för att komma till de tre snabba frågorna.

Nästa vecka delar vi resultatet. Tusen tack för att du tar dig tid att svara!

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela