Utrikesminister Wallström sitter uppenbarligen inte i öppet kontorslandskap

Förra veckan korsade Margot Wallströms och mina vägar. Bokstavligen. Efteråt funderade jag på varför jag så omedelbart hade lagt märke till den promenerande utrikesministern i vimlet av tjänstemän och -kvinnor på väg till jobbet på en gata i Stockholms innerstad. 

Wallström är rätt oansenlig till utseendet och kläderna ungefär som de flestas på kvinnor i hennes ålder. Inte heller livvakten två steg bakom stack ut då medelålders män i grå kostym är en högst alldaglig syn i mitt område, en vardagsmorgon kring 8-snåret. 

Sen kom jag på vad det var. Hon bar inte på någonting. Ingen väska, dator eller ens mobil. Tomhänt lämnade hon ett intryck av att vara helt bortkopplad och oförberedd. Inte alls redo. Att jobba, så som vi chefer numera är – när och var som helst.

En utrikesminister som inte på studs kan svara i telefon eller hoppa in på ett café för att skicka mejl kändes först olustigt och oroväckande. Men jag lugnade mig med tanken att en SÄPO-bil säkerligen följde efter ifall ryssen skulle få för sig att invadera innan chefen hade anlänt på kontoret.

Jag beskyller självklart inte vår utrikesminister för att vara så gammalmodig att hon utför sina arbetsuppgifter på jobbet under ordinarie arbetstid. Men hon sätter sig säkerligen inte på ett café med sin laptop så som vi andra chefer gör i jakten på tillgänglighet (för mejlet kan inte vänta) eller lite lugn och ”ostörd” koncentrationstid (en omöjlighet i det öppna och aktivitetsbaserade kontoret ). 

Följer vi amerikanerna – vilket vi brukar göra – så kommer utbudet av offentliga platser att jobba på i framtiden inte att begränsas till buss, tåg och caféer. I USA omvandlas utrymmen i butiker och på gym till öppna arbetsplatser, och tjusiga restauranger stänger ner lunchserveringen och dukar i stället fram termoskaffe till ”när som helst, var som helst-tjänstemän” som behöver jobba. 

Det är något deppigt över att vi ska jobba överallt. För som tjänstekvinnan Tanya Cheng säger i en The New York Times-artikel på ämnet: 

“When I go to dinner, I avoid these places now. It’s work for me.”

Om vi associerar alla platser med jobb, var ska vi då göra allt det där andra som livet med fördel också ska innehålla? Som till exempel att promenera till jobbet en solig augustimorgon. Bortkopplad och utan annat att bära än sina egna tankar.

Det är något mycket upplyftande med en utrikesminister som inte anser sitt chefsjobb vara minutoperativt. Det ger perspektiv på tillgänglighetskravet många av oss andra chefer upplever idag. 

I en tid där chefsförbilder är efterlängtade, hoppas jag det är ett medvetet val av Wallström. Hon kanske till och med förmår utföra sina arbetsuppgifter på jobbet under ordinarie arbetstid. För ingen har väl vågat förvisa utrikesministerns skrivbord till ett öppet landskap, och än mindre – i det aktivitetsbaserade kontorets anda – berövat henne ett skrivbord helt och hållet. 


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

13 11

Veckans tre bedrövliga chefsnyheter

Av Vibeke Pålhaugen

Tre chefer försatte mig i ett tillstånd av djup (chefs)bedrövelse förra veckan. Jag är rätt likgiltig till dem som personer, men speglingen i ett större chefssammanhang… Fortsätt att läsa->

06 11

Norléns misslyckande säger inte mycket om hans chefsförmåga

Av Vibeke Pålhaugen

Jag känner medlidande med Andreas Norlén i hans chefsuppdrag. Talmannen har under två sega månader försökt ”samsa” ihop en ledningsgrupp för nationen… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen