Våra högsta chefer – vem är på smekmånad, i en svacka, överdrivet självgod, på topp eller på övertid

Vi är djupa åsiktsmotståndare, han och jag, men jag måste ändå medge att han imponerar på mig en smula. Objektivt sett är han framgångsrik som ledare och bättre än alla sina konkurrenter. I en visionslös samtid där alltför många mäktiga chefer är höga på jakten efter snabba resultat, är det inte glädjande men udda tillfredsställande att se hur Jimmie Åkesson (SD) efter femton år med avvisningar, öknamn och djupt förakt fortfarande och enträget står fast vid sin övertygelse som partiledare. Han är nu nära det som de flesta av oss trodde var ett utopiskt mål. Hösten 2019 skulle ingen längre bli värst förvånad om SD puttar bort S och tar över positionen som landets största parti. 

Än mindre förvånad skulle jag bli efter att ha läst en artikel i det senaste numret av Harvard Business Review, om att världens absolut mest framgångsrika vd:ar har det gemensamt att de sitter länge på posten; i snitt 15 år jämfört med 7 år för övriga. Åkesson blev partiledare 2005 och han befinner sig enligt nyforskning kring höga chefers livscykel just nu i sina ”golden years”. Och där gör ingen annan partiledare honom sällskap.

Visst finns det skillnader mellan att vara vd och partiledare, men den mänskliga dynamiken i ledaruppdraget är precis den samma. Jag letade fram våra partiledares startår i uppdraget och placerade dem i livscykeln, så får du avgöra hur väl det matchar:

År 1: Smekmånad

Batterierna är fulladdade, entusiasmen sprudlar, det efterlängtade chefsuppdraget är äntligen i hamn och de är redo att leda. Hur framgångsrik man senare blir i sitt uppdrag beror till stor del på hur mycket man lär sig under det första året. De som huvudsakligen fokuserar på att operationellt leda verksamheten blir inga stjärnor. 

I den här fasen befinner sig just nu Nyamko Sabuni (L) och Per Bolund (MP).

År 2: Andraårs-raset (”sophomore slump”)

Efter en sprudlande smekmånad svänger ofta pendeln, vilket i regel beror på att chefen inte lever upp till det som utlovades och de förväntningar som skapades under chefens första tid. 

I den här fasen befinner sig just nu Ulf Kristersson (M).

År 3–5: Återhämtningen

Vinden vänder för de höga chefer som överlever ”andraårs-raset”. Det de gjorde under sina två första år börjar ge avkastning. Mot slutet av perioden finns dock en risk att chefens självförtroende tappar förankring i verkligheten. 

I den här fasen befinner sig just nu Ebba Busch Thor (KD) och Isabella Lövin (MP).  

År 6–10: Självgodhetsfällan

Efter att i åratal ha ifrågasatt och ”åtgärdat” företrädarens beslut, är det nu dags att ta sig an den långt svårare uppgiften att ifrågasätta sina egna. Risken är stor att högsta chefen går in i en period av stagnation och mediokra resultat på grund av utebliven förnyelse. Det är en knepig tid för alla, även för styrelsen som behöver fundera på om högsta chefen är en sprinter eller maratonlöpare. De flesta höga chefer får lämna/lämnar här (snittanställningstiden är just 7,2 år).  

I den här fasen befinner sig just nu Annie Lööf (C), Stefan Löfven (S) och Jonas Sjöstedt (V).  

År 11–15: De gyllene åren

De chefer som undviker/överlever självgodhetsfällan brukar nu normalt gå in i några av sina mest värdeskapande år. Deras långsiktighet, uthållighet och förmåga att förnya sig själva och verksamheten ger god skörd. Sannolikheten är att bra år följs av ett ännu bättre år och så vidare. Som det står i artiklen: ”It’s the strongest leaders who stay longer than a decade”.

I den här fasen befinner sig just nu Jimmie Åkesson (SD).

Enligt vd-livcykeln kan det om något år vara dags för SD att börja fundera på en ny partiledare, men det är ett knepigt beslut eftersom efterträdare till legendariska chefer underpresterar och sparkas oftare jämfört med andra.  

Vd-livcykeln inte är den enda oundvikliga vägen för fallgroperna är möjliga att undvika. Om du vill läsa mer om det kolla Harvard Business Review-artikeln ”The CEO Life Cycle”.


Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Till bloggarkivet

Vibeke Pålhaugen

Ett par år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till en karriär som affärsutvecklare och strategikonsult, och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.

Jag har varit väldigt förtjust i alla mina jobb, men livet blev som allra bäst efter att jag blev chef! Åren 2003 till 2011 arbetade jag på tidningen Chef, först som vice VD och från 2006 som VD. April 2011 startade jag verksamheten Chefshuset där min ambition är att jag och kollegorna på olika sätt ska bidra till att höja chefers prestationsförmåga och välmående. Plattformen för Chefshuset är min djupa övertygelse om att goda ledare är lösningen på allt.

Chef- och ledarskapsfrågor – högt och lågt – är vad mitt arbete handlar om, och det ger mig den stora förmånen att få möta tusentals chefer varje år. Och det är ofta i deras chefsvardag jag hittar material till mina veckovisa bloggar.

03 12

Tålamodet tog slut, men hans tilltro till högsta ledningen var naiv

Av Vibeke Pålhaugen

Han var så stolt, glad och full av förhoppning för ett år sen när han fick det hedersamma uppdraget att ”få vara med och rädda” den anrika verksamheten.… Fortsätt att läsa->

26 11

Julbordssäsongens tre faser; så undviker du som chef farorna

Av Vibeke Pålhaugen

Julbordssäsongen har sina traditionstunga tre faser, konstaterar jag lite krasst. Först kommer beslutet om det blir det av eller ej med tillhörande ramaskrin oavsett vilket, sen… Fortsätt att läsa->

Mest läst

Läs alla blogginlägg i arkivet

Prenumerera på bloggen

Vibeke Pålhaugen