Det finns många goda skäl att byta chefsjobb. Du lär dig inget. Du går på autopilot. Det finns inte rimliga förutsättningar att lyckas med uppdraget. Du känner dig inte uppskattat. Du ser ingen mening med jobbet utöver lönekuvertet. Du får inte ihop jobb- och privatlivet. Eller kanske ogillar du starkt din chef.
Sommarledighet ger i bästa fall tid för reflektion och eftertanke. Men om du vill att ditt djärva mitt-i-semestern-beslut om att ”nu ska jag vidare – jag säger upp mig!” faktisk ska leda till ett nytt chefsjobb så kan det vara bra att veta att oddsen är sisådär. Det finns nämligen starka krafter som kan göra det svårt för dig att ta dig vidare.
Människan är i grunden rädd för och undviker förändring. Och du vill inte gärna utsätta dig för den stress som en mer osäker framtid – i detta fall ett nytt okänt jobb – för med sig. Det finns därför en hög sannolikhet för att du istället för att göra som du har bestämt under sommarledigheten när hösten kommer hittar på ”undanflykter” som:
Det blir säkert bättre sen.
Men du kan också tänka: Det finns lägen där min optimism och välvilliga insatser inte kommer leda till ett mirakel. Är jag där?
Gräset är knappast grönare någon annanstans.
Men du kan också tänka: Objektivt sätt finns det självklart bättre och sämre arbetsplatser. Och även om jag råkar vara chef på Sveriges bästa arbetsplats, så ska jag fortfarande ta mig vidare om det är en usel match mellan mig och exempelvis uppdraget, värderingarna eller chefen.
Jag har inte ork att söka nytt jobb.
Men du kan också tänka: Om överskottsenergin jag har efter semestern inte räcker till så ska jag vila i kunskapen om att passiva kandidater är verksamheters främsta rekryteringsfokus för tillfället. Det vill säga, företag försöker främst att rekrytera de som inte aktivt söker efter nytt jobb. Jag kan ju därför börja med att ppdatera min LinkedIn profil?
Bäst jag stannar för pengarna.
Men du kan också tänka: Har jag som vuxen lyckas försörja mig själv (och familjen)? Eftersom svaret är ja och jag är medelålders, så kan jag lita på att jag också i framtiden kommer förmå sätta mat på bordet och betala mina räkningar.
Enligt Gallup studien ”State of the global workplace” är oroveckande blygsamma 15% av Sveriges chefer engagerade på jobbet. Siffran vittnar om ett enormt slöseri med chefs- och ledarkraft. Och jag tänker att ett steg mot högre chefsengagemang är att fler chefer rör på sig. Frågan är om det är till hösten det ska ske? Och om du kan lyckas kämpa ned chefers vanligaste ”tankespöken”!?
Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.
15 02
– Alla kan fatta dåliga beslut – men inte vid upprepade tillfällen, deklarerade Magdalena Andersson som sin ”enkla ledarskapsfilosofi”. Med den som grund backade hon… Fortsätt att läsa->
25 01
Jag kan begripa om det spontant inte känns lockande att ta sig an TV-serien Makten, som just nu sänds på SVT. Men ett tio timmar långt drama om det norska socialdemokratiska partiet… Fortsätt att läsa->
Läs alla blogginlägg i arkivet