• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 08/25 2020 kl 09:53 -

Chefen är inte ensam om sitt rubbade fokus på nöjda medarbetare

Det var inte bättre förr, men bättre ska det bli. Och vi ska göra det tillsammans. Lika oförargligt som innehållsfattigt var statsminister Stefan Löfvens uddlösa sommartal till nationen i söndags. 

Tio minuter in i det harmlösa talet blev jag ändå djupt irriterad. Löfven säger att svensk förskoleverksamhets framgång – övergången från ”dagis”/daghem till förskola – kan härledas till att de satte fokus på personalen. Och nu ska han kopiera det konceptet till äldreomsorgen – och bli "världsbäst" genom att även där fokusera på personalen. 

Engagerad, välmående och produktiv personal är ett viktigt medel, men det är inte målet med verksamheten. En verksamhets syfte och existensberättigande är att göra kunder/klienter/brukare – eller vad vi väljer att kalla dem – nöjda. Varken förskolan eller äldreomsorgen finns till för sin personal, de finns till för förskolebarnen respektive de äldre. Att fokusera på deras behov – och inte personalens – är det som skapar såväl mening som framgång. 

Every company's greatest assets are its customers, because without customers there is no company." Michael LeBoeuf

Att en tidigare fackpamp intar ett snävt arbetarperspektiv är självklart inte förvånande, men givet att Löfven har tagit sig an statsministeruppdraget så är det rimligt att förvänta sig mer. Löfvens ord hade inte retat upp mig om de bara kom från en ensam mans villfarelse, men olyckligtvis har stora delar av svenskt arbetsliv en rubbad bild av vad som är mål och medel i en verksamhet. 

Att många delar Löfvens villfarelse kring vad som är mål respektive medel är inte konstigt, eftersom många arbetsgivare/chefer de senaste par decennierna har haft just personalen och nöjda medarbetare som sitt främsta fokus. Tänk bara på all nitisk mätning och uppföljning som görs av medarbetarnas nöjdhet med såväl chefen, ledningen och den egna arbetsplatsen. I jämförelse följs kundernas nöjdhet i många fall upp sporadiskt eller inte alls, alternativt har det högst sekundärt intresse och obetydlig påverkan på den dagliga verksamheten. Ur fokus har kundernas behov i många fall underordnats. 

Det är alltså besynnerligt nog arbetsgivare – chefer som Löfven och många med honom – som också har lett stora chefs- och medarbetargrupper att hamna i villfarelsen om att målet med den här verksamheten är att just du känner dig nöjd. 

Inte undra på att så många anställda upplever psykisk ohälsa. Uppdraget att försöka hitta mening (på jobbet) i sitt eget jag är för den stora majoriteten lika absurt som omöjligt. De flesta människor är nämligen så vackert skapade att det som ger mening är att på betald arbetstid göra något för andra. Och ”andra” är de kunder/klienter/brukare som är verksamhetens existensberättigande, men som chefer olyckligtvis har berövat personalen genom att rikta om strålkastarljuset mot det i sammanhanget meningslösa jag:et. 

I've never gone into business to make money. Every Virgin product and service has been made into a reality to make a positive difference in people's lives. And by focusing on the happiness of our customers, we have been able to build a successful group of companies." Richard Branson

Det finns dock yrkeskategorier som oavsett vart ledningen (fel)riktar fokus aldrig tappar sitt eget fokus; på kunden. Det finns mängder av tjänstemän som sällan eller aldrig möter sina kunder och som kanske till och med har svårt att svara på vem som egentligen är kunden. Samtidigt finns det yrkeskategorier – exempelvis just förskole- och äldreomsorgspersonal – som bokstavligen står med båda fötterna i sina kunders vardag hela dagarna. Dessa grupper är det vanskligt att vilseföra att tro att verksamheten handlar om deras (medarbetar)nöjdhet.

Personalen inom exempelvis äldreomsorgen är sönderstressade och mår dåligt inte främst på grund av sina omöjliga scheman eller timanställningar, men på grund av de konsekvenser de får för de äldre. Självklart skapar det förtvivlan, trötthet och missnöje att dagarna genom behöva säga nej till djupt ensamma äldre människor som vädjande ber om tio minuters kaffesällskap. Sådan basal omsorg tillåts inte längre i vårt lands extremt tidspressade äldreomsorg. 

Ska Löfven bli världsbäst på äldreomsorg så riktar han fokus mot de äldres behov. Att göra tillvaron bättre för de äldre skulle finurligt nog och sekundärt även innebära/kräva förbättringar i personalens arbetsvillkor, välmående och engagemang. Om ensamma Ulla 93 år får kaffepratstunden hon så innerligt önskar så skulle långt fler än bara Ulla bli mycket nöjda med det. Nöjda kunder är målet, men i väldigt många fall även vägen till nöjda medarbetare. 

Endast 12 procent av dagens chefer har den kompetens som behövs för att leda verksamheten framåt, enligt forskning från MIT. En av saker som saknas i beteende, mindset och färdigheter är just att ha fokus på kund i allt som görs. Sådant fokus har genom tiderna alltid varit viktigt, men om man tidigare kunde komma undan med att avstå har det nu blivit ett måste. Chefer som Löfven och många med honom som inte förmår rikta om strålkastarljuset kommer misslyckas. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

Foto: gearstd

• Dela