• Av Vibeke Pålhaugen
• Skriven 03/24 2020 kl 10:24 -

Något krispaket har vi chefer inte att vänta

Leif GW Persson skrev i söndags att ”förutsatt att du är tillräckligt intresserad av det du gör är det svårt att dra gränsen mellan arbete och allt annat som händer i ditt huvud.” Jag tänker att majoriteten chefer har förmånen att vara mer än ”tillräckligt intresserade” av sina jobb; de är passionerade. Och mitt under pågående coronapandemi förmår nog få släppa tanken på chefsjobbet särskilt länge. 

Restauranger, eventföretag, researrangörer, flygbolag, handeln, industrin, tidningarna, idrotten och utbildningsföretag som Chefshuset. Alla har vi passionerade ledare som agerar språkrör för sina respektive branscher och blottar sin ångest. De berättar om sina svårigheter och vilken olycka det skulle innebära för nationen om just deras bransch går under. Alla vädjar om stöd för sin grupp. 

Sen tjugo år tillbaka är min grupp och (yrkes)passion chefer, och övertygelsen om att goda ledare är lösningen på allt. Och jag kan inte en enda vaken minut släppa tanken på chefers vardag just nu. I en osäker tillvaro – där det som gällde idag inte gäller imorgon – ska vi behålla lugnet och agera sansat, nytänkande och långsiktigt. Vi ska bevara produktiviteten samtidigt som medarbetarna jobbar hemifrån, är sjuka, vabbar eller bara rent allmänt förlamas av oro inför nutid och framtid. Vi ska försöka rädda så mycket det går av intäkterna samtidigt som vi måste skära i kostnader och värna om medarbetare, leverantörer och kunder. 

Chefsuppdraget just nu är historiskt svårt, samtidigt som det är just chefskollektivets insatser som kommer avgöra hur landet och världen tar sig genom coronapandemin de kommande månaderna.

Osäkerhet är en större stressfaktor än kunskapen om att något hemskt kommer att inträffa i framtiden, visar forskning. Man vet också att människor under stress ägnar sin mentala kraft åt att undvika det omedelbara hotet. Det är effektfullt på kort sikt, men på lång sikt är det farligt. Fokus blir för snävt, tänkandet konservativt och besluten inte de bästa. En överlevnadsfaktor är det kreativa och långsiktiga tänkandet, men hur ska vi chefer ens orka och förmå tänka tio steg framåt?

Trots vårt tuffa uppdrag och stora betydelse är chefer ingen grupp som kommer att få sympatirubriker i tidningarna eller krispaket från Magdalena. Och det är helt okej. Jag tror vi i chefskollektivet kan ta hand om varandra och klura ut vad vi behöver nu och under tiden framöver. Och jag har funderat lite, och landade i att börja med att dela chefskollektivet i fyra kategorier/stadier:

1. Chefer som är varslade
Volvo varslar 20 000, SAS 10 000 och Nordic Choice 7 500. Bara för att nämna några företag. Statistiskt sett är 10 procent av de varslade chefer, så tusentals chefer sliter sen förra veckan med oro för framtiden och egen försörjning – samtidigt som de ska hantera varslade medarbetare som kanske saknar både a-kassa och möjligheter till nya jobb. Vad kan göras:

• Släpp branscherfarenhetskravet vid rekryteringar. Långt ifrån alla branscher är direkt drabbade av coronapandemin, och chefsbristen där kan vara stor. En bra chef och ledare från Volvo kan med säkerhet göra ett alldeles utmärkt jobb inom exempelvis vård och omsorg. 
• Investera i framtiden och erbjud varslade chefer kompetensutveckling inom chef- och ledarskapet. De senaste två decenniernas nya teknologier, ”disruption” och totalt förändrade branschlogiker har medfört ökade krav på chefer. Kompetensbrist är ett globalt problem och flertalet studier har kommit fram till att det är chefskåren som har de största kompetensluckorna. Och att det är den främsta orsaken till stagnerad produktivitet och utveckling.

2. Chefer som sliter för att rädda/säkra verksamheten
Mängder av företag har på kort tid tappat många eller i stort sett alla sina kunder på grund av coronakrisen. Chefsfokus och -uppgiften är överlevnad, samtidigt som restriktioner samt medarbetarnas och den egna oron förlamar produktiviteten. Alla som kan jobba hemifrån uppmanas att göra det nu, och vi översvämmas av goda råd och tips om hur vi kan leda på distans. Men att leda medarbetare som sitter hemma är bara en av massvis nya knepiga frågor chefer har på sitt bord just nu. Vad kan göras:

• Låt inte varje chef behöva klura ut vad som gäller på egen hand. Situationen medför många nya frågeställningar där i stort sett alla chefer har samma eller liknande frågor kring arbetsrätten, regelverket hos Försäkringskassan och Tillväxtverket (gällande korttidspermitteringar) och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten med mera. Samtidigt är det få chefer som har internjurister eller HR-partners att stödja sig på. Det skulle vara sjukt produktivitetsfrämjande och avstressande för såväl vanliga chefer som HR och VD:ar om chefer exempelvis skulle erbjudas FAQ-sammanställningar och ständiga uppdateringar på ett corona-intranät för chefer. 
• Bollplank och erfarenhetsutbyte chefer emellan. Situationen kräver förmågan att hantera här och nu samtidigt som det ska tänkas nytt och långsiktigt. Och det gör ingen chef bäst i sin ensamhet i mysbrallor på hemmakontoret. Att få dela erfarenheter, idéer och funderingar med andra chefer (i och utanför sin egen bransch) skulle kunna göra ovärderlig nytta.

3. Chefer vars verksamhet (just nu) inte hotas
Chefer vars verksamhets existens inte hotas av Covid-19, brottas även de med medarbetares oro, frånvaro och sänkta produktivitet. Samt inte minst funderingar kring hur följdeffekterna kommer bli för verksamheten och hur de bäst kan motas i grind. Vad kan göras? Se förslag grupp 2. 

4. Chefer vars verksamhet (just nu) gynnas av Corona
Amazon, nätapoteken, konkurs- och arbetsrättsjurister samt nätmatbutikerna är några av de som upplever en ökad efterfrågan just nu. Jag gissar att det är en bittersöt glädje för cheferna samtidigt som även de brottas med medarbetares oro, frånvaro och sänkta produktivitet. Vad kan göras? Se förslag grupp 2.

Bit för bit kommer krisen äta sig igenom hela den svenska ekonomin, och vår gemensamma strävan är att så få chefer som möjligt ska behöva hamna i grupp 1. Aldrig har vårt ömsesidiga beroende varit tydligare, och att det som är dåligt för andra – mina kunder, leverantörer, samarbetspartners, skattebetalare med flera – är dåligt för min verksamhet. Den insikten torde förhoppningsvis underlätta ansvarstagande, generositet och vår ihärdiga strävan att mitt i pågående kris sansat förmå tänka tio steg framåt. 

Hur upplever du krisen och vad tror du skulle underlätta för dig som chef, eller chefskollektivet?
Ovan är några av mina personliga tankar kring chefstillvaron just nu och vad som skulle underlätta, men jag skulle hemskt gärna vilja höra din syn på saken. Jag är tacksam om du som chef eller arbetsledare kan ta tre minuter av din tid och svara på fyra snabba frågor.

Resultatet delar jag med er alla nästa vecka i syfte att skapa just erfarenhetsutbyte chefer emellan. Förhoppningsvis kan enkäten ge insikter som både avlastar och leder till åtgärder.

QR-kod till enkäten:

Lästips:

• Tidningen Harvard Business Review skriver att kriser får fram det bästa hos människor, och ger ett underbart och konkret exempel från anställda på Hanock Banks agerande i Katarina-katastrofen.
• Tidskriften Inc ger konkreta exempel på vad små och mellanstora företag gör för att hantera krisen. Uppdatering sker löpande. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du Vibekes blogg direkt i din mejl varje onsdag.

• Dela