När chefer och HR erbjuder medarbetarna möjligheten att yttra sig anonymt om förhållanden på arbetsplatsen, är tanken att alla ska känna sig trygga att flagga för missförhållanden och dela sina åsikter. Det i sin tur ska bidra till en positiv utveckling av verksamheten och dess chefer.
Men är det verkligen det som händer när vi chefer exempelvis i nöjd-medarbetare-mätningen får feedback som:
“He needs to be more professional and grow up.”
“He sometimes undermines his own leadership.”
“Does he even know what he’s doing?”
Nej, högst sannolikt inte. Trots den goda intentionen är utfallet av anonymitet tyvärr ofta det motsatta, hävdar Professor Samuel Culberts (UCLA) i sin nya bok Good People, Bad Managers: How Work Culture Corrupts Good Intentions. Culbert anser att uppmaningen/erbjudandet om anonymitet ”is a stupid exercise that destroys goodwill and teamwork.”
Culbert anger fem skäl till att tron på anonymitetens gynnsamma effekt går stick i stäv med det sunda förnuftet.
Det finns emellertid två situationer där erbjudande om anonymitet kan vara ett vettigt sätt att åstadkomma utveckling och förbättringar på en arbetsplats. Annars är receptet att bygga en kultur där förtroendet är högt och tryggheten att dela åsikter och missförhållanden kommer naturligt. Läs mer i Fast Company-artikeln ”My Company Is Killing Anonymous Employee Feedback – Here’s Why”.
Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl. 
Foto: © pressmaster
31 01
Vår tumultartade samtid fyller våra organisationer med oro och trötthet. Många medarbetare är slitna och i stort behov av empati från oss chefer. Men även vi är… Fortsätt att läsa->
23 01
1:1-möten – rutinen när chefen regelbundet träffar sina medarbetare för att följa upp arbete, mål och mående – tredubblar sannolikheten att medarbetaren… Fortsätt att läsa->
Läs alla ledarnyheter i arkivet
Några år efter civilekonomstudierna kom jag till insikten att finansvärlden inte var så stimulerande som jag hade hoppats. Jag gick vidare till att bli strategikonsult och 1999 lämnade jag hemlandet Norge för Stockholm, Sverige.