Det kan kännas olustigt och naturstridigt om din chef kunde ha varit din sons kompis. 
 
En större tysk akademisk studie omskriven i The Washington Post har kommit fram till att unga chefer även kan leda till lägre produktivitet. Professor Florian Kunze förkarar det så här: 
 
"Working daily under a younger supervisor, older subordinates are constantly reminded that they have failed to keep pace."
 
Den tyska studien kom fram till att bästa produktiviteten har verkamheter som lyckas förmå medarbetarna att undertrycka sina negativa känslor inför sin unga chef. Inte ideellt, men bättre än att sluta rekrytera framtidens chefer.
 
Artiklen har också tips om hur unga chefer kan agera.

Det kanske inte är så att höstens presidentval i USA var det smutsigaste i historien. I varje fall inte enligt den brittiska tidningen The Guardian och Time Magazine (kräver inloggning).
 
Liten tröst kan vi kanske hitta i att chefer har förolämpat varandra i hundratals år och långt innan personer som Trump och Haffo kom in i rampljuset. Några exempel:
 
“My dog Millie knows more about foreign affairs than those two bozos.”
George H.W Bush referring to Bill Clinton and Al Gore, 1992
 
"He would make a drum out of the skin of his own mother in order to drum his own praise."
Winston Churchill om Lloyd George
 
"A cockfighter, drunkard, thief, liar and husband of a very fat wife."
Beskrivning av Andrew Jackson i en broschyr utgiven av Johan Adams' supportrar, 1828
 
"I've met serial killers and assassins but nobody scared me as much as Mrs Thatcher."
Ken Livingstone (Labour) 

Tack och lov är inte all skvaller dåligt för verksamheten eftersom 90% av alla jobbsamtal och 15% av alla jobbmejl är just skvaller. Det skriver Harvard Business Review artikeln The Antidote to Office gossip. Men kontorsskvallret kan förvridra information, skada det goda ryktet och förpesta samarbetet. Och då behöver vi chefer förebygga och stoppa efter bästa förmåga.
 
Artikeln ger oss fyra chefsverktyg till att mota skvallret i grind:
 
- Fyll tumrummet - sitt inte på fakta.
- Be om feedback - fråga, fråga, fråga.
- Bygg relationerna.
- Axla förebildsrollen. 

Vd'ar är mer sårbara än någonsin. Och det lär inte bli bättre. 
 
Artiklen "Why C.E.O.S are getting fired more" i veckans utgåva av The New Yorker beskriver kortfattat varför VD'ars anställningstrygghet har djupdykt senaste tretti åren.
 
Kort sammanfattat anges följande fem huvudförklaringar :
 ​# Stora ägare och styrelser har skiftat sin lojalitet från vd'en till verksamheten.
 
# Stora ägare och styrelser har mer makt än tidigare och har större vilja att använda den.
 
# Sociala medier-samhället i kombination med lägre acceptans för dårlig PR gör att vd'ar sitter mer osäkert. 
 
# Tidigare trodde man inte att vd'en hade så stor betydelse. Idag tror man att rätt person på toppen är avgörande för verksamheten.
 
# Vd-lönerna har blivit ofattbart höga och naturligt nog har förväntningarna om vd-prestation höjds tillsvarande.