En majorit chefer upplever möten som bortkastad tid. Inte för att det är värdelöst att träffas, men för att förberedelserna och genomförandet är usla. Med stöd i ny kunskap om hjärnan kan vi enkelt ändra våra möten så att såväl nyttan som välmåendet höjs. Här kommer fyra tips:

Mål och belöning
Att leverera enligt konkreta mötesmål gör inte bara mötena mer njutbara, men också mer fokuserade och energiska. För varje gång vi lyckas med en uppgift aktiveras hjärnans belöningssystem. Dopaminet flödar och vi njuter. Och den härliga känslan gör oss mer fokuserade och motiverade att få återuppleva njutningen igen så snart som möjligt; nästa mål på agendan!

18 minuters intervaller
Efter omkring 18 minuter är hjärnan rejält trött på att ta in information. Smart är det därför att dela in mötena i maximalt 18 minuters block där frågor eller tid för reflektion kan vara en bra avbrytare. Efter 2–3 block är det dags för en bensträckare.

Rörelse
Fysisk rörelse gör underverk för hjärnkraften. Allt som behövs är att exempelvis ta någon minut för att sträcka på sig eller byta sittplatser med varandra.

Inga morgonmöten
Mest produktiva är vi de två första timmarna på morgonen och då vill vi helst beta av viktiga uppgifter på att-göra-listan. Under morgonmöten distraheras människor (som mest) av stressande tankar kring allt de borde göra istället.

Läs mer i Inc–artikeln ”To Make Your Meetings More Productive, Do 1 of These 4 Things”.

Foto: © cartoonresource
 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Kan du kolla på det här? Vad tyckte du om det jag gjorde där? och Vad ska jag göra med det här? Du upplever medarbetarens omättliga behov av återkoppling, bekräftelse och bollplank som lika frustrerande och stressande som hens ständiga besök vid ditt skrivbord för en pratstund. Vissa medarbetare kräver långt mer av chefens tid än vad som både är rimligt och gynnsamt för verksamheten. Så vad gör du?

Harvard Business Review ger i artikeln ”How to Manage a Needy Employee” tipset att du som chef:

(1) Reflekterar kring vad som kan vara källan till medarbetarens behövande beteende. Kan det vara ett arv från tidigare micromanagerande chefer, lågt självförtroende, jobbosäkerhet eller kanske brist på kompetens? Eller kan det bero på något i ditt ledarskap?

(2) Pratar med och lyssnar på medarbetaren.

(3) Gör en plan där du exempelvis bokar in fasta avstämningstillfällen, ger mer löpande positiv feedback, erbjuder stöd i form av utbildning eller att lära från kollegor samt sätter mål för medarbetarens självständiga arbete.

Om medarbetarens överdrivna behov av bekräftelse och bollplank beror på låg självkänsla så är chefsuppgiften svårare, men inte omöjlig. Då behövs det ännu tydligare förväntningar och gränser från chefens sida. Om det inte hjälper, så kan det vara läge att fundera på om medarbetaren är rätt person för jobbet.

Läs mer i Harvard Business Review-artikeln ”How to Manage a Needy Employee” som också erbjuder fallstudier.

Foto: © fergregory

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Nöjda och glada medarbetare som har det trevligt på jobbet är inte mycket för oss chefer att sukta efter. Nöjsamhet kan leda till självbelåtenhet till skada för såväl individ som verksamhet. Det eftersträvansvärda är engagerade medarbetare som pyr av entusiasm, driv och motivation. Det är mumma för produktiviteten.

Den viktigaste ingrediensen för chefer som vill jobba på medarbetarengagemanget är meningsfullhet. Forskning visar genomgående att personer som upplever att jobbet har mening är mer engagerade och att de dessutom är bättre på att samarbeta och hantera motgångar, de är mer öppna för lärande samt har bättre hälsa och välmående. Upplevelsen av meningsfullhet avgör hur mycket en person utvecklas och anstränger sig på jobbet, samt hur länge hen stannar kvar i verksamheten.

Chefer har en viktig roll för att hjälpa medarbetare se meningsfullheten och förstå vikten av sitt eget bidrag på jobbet. Forskning har också kommit fram till att det är nedan fyra ledarbeteenden som avgör en chefs förmåga att få medarbetarna att uppleva jobbet som meningsfullt; nämligen att: 

• vara nyfiken och full av frågor
• vara utmanande och ihärdig
• rekryterar genom att matcha personens värderingar med verksamhetens kultur
• litar på människor

 
Notera att det inte räcker med mindre än att alla fyra ledaregenskaperna är på plats. Annars kan det få helt motsatt effekt; meningslöshet.

Läs mer i Harvard Business Review-artikeln ”How to Make Work More Meaningful for Your Team”.

Foto: © fergregory

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Utvilade och taggade inför hösten kom många chefer tillbaka till jobbet denna vecka. Samtidigt finns oron för att resan mot jul- och nyårsledighet ska bli så där olidligt stressig som den brukar bli. Men det finns en rekommenderad medicin mot just detta; lägg tid på dina nära vänner.

En hektisk chefs- och familjevardag i kombination med de sociala mediernas förförande lockelse till vänskapslättja, gör att det aldrig har varit en större utmaning att prioritera, bygga och underhålla nära vänskap. Antalet sociala medier-vänner ökar samtidigt som det har blivit glesare med vänner som vi kan prata med om svåra eller personliga saker.

När jobbet kräver sitt är det inte alls ovanligt att chefer tar det (omedvetna) beslutet att prioritera bort vännerna. Det är den emotionella motsvarigheten till att sluta äta när jobbet tar över. Forskning visar att nära vänskap gör oss inte bara friskare, det gör oss också mer stresståliga och bättre och mer framgångsrika på jobbet. Det beror delvis på att nära vänner ger oss en emotionell "buffer" som håller oss fokuserade och motiverade.

För tips om hur du med hjälp av dina vänner kan öka din/er stresstålighet och lyfta ditt/ert allmänna välmående i höst, läs Harvard Business Review-artikeln ”Being to busy for friends wont help your career.”

Foto: © DigitalGenetics
 

Makten som kommer med chefsjobbet förorsakar hjärnskada.

Omfattande forskning inom både beteende- och neurovetenskapen har kommit fram till samma sak; personer med makt agerar som om de har utsatts för en traumatisk hjärnskada – de är mer impulsiva, mindre riskmedvetna och har svårare att uppfatta och ta in andra människors åsikter och känslor. De sistnämnda kallas inom neurovetenskapen för ”the power paradox”: Once we have power, we lose some of the capacities we needed to gain it in the first place.

Maktens påverkan på hjärnan behöver inte nödvändigtvis vara till ondo. Mer fokuserada och mindre ängsliga inför vad andra tycker och tänker kan vi chefer bli mer effektiv. Det är först när det går över styr och chefen får en släng av hybris som det blir farligt.

Maktens påverkan på hjärnan kan vi chefer inte göra så mycket åt, men vi kan undvika hybrissyndromet genom att då och då mana fram känslan av maktlöshet. Gärna med andras hjälp, så som Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt.

Läs mer i The Atlantic-artikeln ”Power Causes Brain Damage”.

Foto: © freshidea