Många chefer och arbetsgivare undrar hur coronapandemin har upplevts av medarbetare och andra chefer, samt hur de har påverkats. Och i förra veckan släppte Jobbhälsoindex intressant läsning och nya insikter i en nationell rapport om coronapandemins effekter på svenskt arbetsliv.
 
Några av rapportens slutsatser:

• Arbetsgivarna över lag får ett gott betyg för de åtgärder som vidtagits på grund av pandemin. Utefter siffror för olika branscher får IT- och telekombranschen bästa betyg.
• I snitt har omkring 40 procent av kvinnorna och 25 procent av männen oroats för att smittas av Corona på, till eller från jobbet. Medarbetarna är mer oroade för att smittas än chefer.
• I snitt omkring 25 procent av kvinnorna och 20 procent av männen har oroats för att bli uppsagda som en effekt av pandemin. Chefer är mer oroliga för att bli uppsagda än vad medarbetarna är.

 
Gällande huruvida pandemin kommer att permanenta hemarbete och leda till kontorsdöden kan det vara värt för chefer och HR att notera: 

• 23 procent av arbetskraften har i huvudsak arbetat från hemmet (vilket de normalt inte gör) på grund av pandemin. Statlig sektor har med sina 35 procent den största andelen medarbetare som har arbetat från hemmet på grund an pandemin.
• I snitt omkring 50 procent av kvinnorna och 40 procent av männen anser att möjligheten att göra ett bra jobb har försämrats vid hemarbetet.
• I snitt anser knappt 20 procent att möjligheten att göra ett bra jobb inte har försämrats vid hemarbetet.

 
För mer siffror och fördjupad läsning:
Jobbhälsoindex 2020, Hälsan viktigare än jobbet – Corona-rapport från Jobbhälsoindex
Varannan statligt anställd arbetar hemifrån under pandemin

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Coronapandemin var inte början, men den har helt klart gett diskussionen kring kontorsdöden en rejäl skjuts. I de låga lokalkostnaderna och flexibilitetens anda är rösterna många för att kontorslivet aldrig kommer bli sig likt igen efter den här våren.

Tidskriften The Economist erbjuder inför sommaren igenkännande, lättsam och insiktsfull långläsning på temat kontorets historia från början på 1800-talet och fram till idag.

Ett par citat ur artikeln:
“Despite the commute and the colleagues, the sitting and the stale meetings, offices bring many of us something else too: joy.”

“Putting on a perfectly ironed silk shirt or a crisp suit and leaving the house may be one of the beauties of working life...It allows us to be a different person. And we’re all so fed up with who we are, the opportunity to be someone else, someone a little bit more impressive, is just so tempting.”

Läs mer i The Economist-artikeln ”Death of the office”. 

Foto: © LIGHTFIELD STUDIOS
 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Det lovar sällan gott när en favoritmedarbetare eller -chef stillsamt undrar ”Har du två minuter?”. Frågan får det att knyta sig i magen på de flesta chefer som av erfarenhet känner på sig vad som kommer näst; att den för verksamheten betydelsefulla personen säger upp sig.

Du lyssnar, kanske blir du arg och besviken men framförallt känner du en stegrande känsla av panik; hur ska vi klara oss utan och är det ens möjligt att ersätta den ”oersättliga”? Det är då frågan dyker upp i ditt huvud ”Ska jag komma med ett motbud och försöka övertala stjärnan att stanna?”.

Många verksamheter och chefer har riktlinjer om att aldrig försöka övertala och komma med motbud. Dels för att man bara vill ha anställda som verkligen vill jobba i verksamheten – och 50 procent av de som accepterar ett motbud kommer ändå lämnar inom tolv månader. Men också för att händelsen kommer sprida sig och leda till en kö utanför chefens kontor – av fler som hotar att lämna med förhoppningen om att också få erbjudande om högre lön och nya arbetsuppgifter.

Det finns god logik och kanske tydliga riktlinjer för att låta bli. Men det finns också speciella undantagsfall när det ändå kan vara nödvändigt att höja lönen och försöka övertala stjärnan att stanna. I Harvard Business Reviews casestudie ”Should you Fight to Keep a Star?” får vi följa chefen Connor Stephenson genom ett sådant dilemma. Artikeln innehåller också experters syn på Stephensons resonemang och den väg han till slut valde. Lärorikt.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: © Prostock-studio

Språket är en viktig del av företagskulturen och vi använder affärsfloskler för att visa att vi passar in på jobbet, enligt professor M Y Brannen vid Copenhagen Business School.
 
Fraserna vi talar om har en livscykel, där det börjar med att någon ”viktig” person hittar på ett uttryck i syfte att få något att låta djupt och genomtänkt, kanske också bättre än det egentligen är. Flocken följer, och efter ett tag verkar det som det enda sättet att uttrycka saken. Men med tiden börjar frasen kännas uttjatad och pinsam, och snart ger den en riktigt dålig smak i munnen. Floskeln dör ut. Kan någon idag – utan ironi – till exempel uttala orden ”tänka utanför boxen”?

Amerikanske affärstidskriften The Atlantic har de senaste veckorna gjort en “corporate buzzword battle” där de mest irriterande floskeluttrycken har korats. Topp sex på listan är:

1. Lean in
2. Value proposition 
3. Holistic approach
4. Circle back
5. Loop in
6. Change agent

Facebooks Sheryl Sandberg är den ”viktiga person” som har gjort uttrycket lean in populärt. Det betyder att fånga möjligheter utan några som helst tveksamheter. Men det är väl inte så väl använt i Sverige (än)? Värdegrund och holistiskt tillvägagångssätt börjar nog närma sig pinsamhetsnivå, medan circle back, loop in och change agent nog fortfarande är fräsigt att säga på många svenska kontor.
 
Läs mer om kontorsflosklar i The Atlantic-artiklarna ”Corporate Buzzwords Are How Workers Pretend to Be Adults” och ”Something We Can All Agree On? Corporate Buzzwords Are the Worst.”

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: © utul_1410