De årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalen är i vanliga fall knepiga för såväl chefer som medarbetare, men i år bjuder covid-19 på en extra utmaning. Hur mycket ska du som chef ta hänsyn till pandemin i din bedömning, och hur säkerställer du att medarbetarnas olika förutsättningar kommer med i betraktningen?

Enligt en artikel i Harvard Business Review har experterna följande tips:

Reflektera över syftet. Är det att identifiera hög-, mellan och lågpresterare? Eller är det att stärka företagskulturen och -värderingarna? “You’re still trying to help your employees become as strong as possible.”

Tänk igenom dina bedömningskriterier. Är det fortfarande relevant att bedöma medarbetarnas prestation mot mål som sattes före coronapandemin? Om inte, så kan bättre kriterier vara dina medarbetares förmåga att lära och utvecklas, samt uthållighet, anpassningsförmåga och samarbetsskicklighet.

Visa medkänsla och fundera på att pausa prestationsgraderingen. Dina medarbetare har sannolikt haft olika förutsättningar och upplevelser under pandemin. Ta hänsyn till det i prestationsbedömningen. Ge en berättande utvärdering som har högt instruktionsvärde; det här har du gjort bra och det här kan du jobba på.

Samla annan typ av data. Om dina medarbetare har jobbat hemifrån har du inte lika mycket data/information att luta dig mot som normalt. Det ökar risken för att du blir partisk; dina stjärnmedarbetare har presterat på topp och dina mer strävande medarbetare har fallit igenom. Var medveten om dina fördomar och sök alternativa källor till information.

Var varsam med lågpresterarna och översvallande med dina högpresterare. Om inte tidigare är det här tillfället att försöka förstå varför medarbetare underpresterar. Ge dem utrymme och en bestämd tidsperiod att komma på banan igen, innan du går på den tuffa linjen. Var mer generös än någonsin med uppföljning, feedback och uppskattning till dina högpresterare, så de håller sitt engagemang uppe och så du får behålla dem.

För fördjupning och två caseexempel – utvecklingssamtal med en högpresterare och en lågpresterare – läs Harvard Business Review-artikeln “How to do performance reviews remotely”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto:  © julie

Social distansering och hemarbete har fått många av våra vanor att förändras sedan coronavirusets utbrott. Mycket tyder till exempel på att vi rör oss och motionerar mindre. Inga resor till och från jobbet, alla dagens möten sker i ett och samma rum och från samma stol. Gymet är kanske stängt, eller du vågar dig inte dit. Eller har långpromenader under lunchen och hemmaträning gjort oss än mindre stillasittande?

Göteborgs Universitet vill på djupet undersöka hur våra rörelsemönster och motionsvanor har påverkats av pandemin. Som en del i sitt forskningsprojekt har de tagit fram den kostnadsfria appen ”Work from home”, där du kan få exakt svar på hur dina rörelser har påverkats sedan pandemiutbrottet i våras. I tillägg bidrar du till forskningen. Data som samlas in via appen kommer enbart att användas i forskningssyfte.

Appen finns gratis att ladda hem i Apple app store och på Google play.

Läs mer om forskningsprojektet på www.forskning.se.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto:  © Monkey Business

Den sociala distanseringen som coronapandemin kräver gör oss socialt mer klumpiga. Det är vetenskapligt bevisat att de sociala förmågorna förtvinar hos människor som berövas löpande och varierad mänsklig interaktion.

Psykologer och neuroforskare varnar för att det händer oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Och det finns tecken överallt; vi delar för mycket på Zoom, vi överreagerar på eller feltolkar andras beteenden, vi längtar efter samtidigt som vi inte riktigt uppskattar umgänge med andra.

Förklaringen är biologisk. Till och med de mest introverta av oss är konstruerade för att längta efter socialt umgänge eftersom det evolutionärt innebär säkerhet att tillhöra en grupp. Så när vi inte får umgås med andra människor tolkar våra hjärnor det som ett dödshot, och när vi hamnar i överlevnadsmodus sänks vår förmåga att känna igen och respondera lämpligt till finesserna och komplexiteten som finns i sociala situationer. Istället blir vi hypervaksamma och överkänsliga. Det tillsammans med ett dödligt virus gör att vi hamnar i ”fight or flight-mode”. Den onda spiralen fortsätter genom att man i det läget börjar dra sig undan.

Social interaktion är en av de mest komplicerade saker vi kan kräva av våra hjärnor. Normalt får vi mycket träning och det löper på utan att vi tänker på det. Men ju mindre social träning vi får, desto sämre blir vi på det.

Till alla chefer som upplever att konfliktnivån på jobbet har ökat med pandemin kan det säkert kännas välkommet med en förklaring. Tålamod med egna och andras konstigheter är den rekommenderade vägen framåt.

Läs mer i The New York Times-artikeln “We’re All Socially Awkward Now”.
 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto:  © Adam

I förra veckans amerikanska presidentkandidatdebatt fick vi se en kronisk serie-avbrytare i aktion. Under det verbala gyttjebadet mellan Donald Trump och Joe Biden var det uppenbart hur svårt det är att förstå någonting alls när nån aldrig får tala till punkt. Den insikten är dock knappast ny, för även om Trump står för en helt egen kaliber så har de flesta stött på problemet.

Frågan är vad vi chefer kan göra när vi möter en notorisk avbrytare? En artikel i Inc-magazine ger exempel på trevliga och lite mindre trevliga tips:

TREVLIGA SÄTT
Förhindra avbrytningar innan de sker
Säg något liknande ”Min förklaring har olika delar, så vänligen ha tålamod. När jag är klar tar vi frågor och era åsikter”.

Fråga övriga i gruppen om input
Säg exempelvis ”Nu har vi hört Per några gånger, är det någon annan som har input?”

NÅGOT MINDRE TREVLIGA SÄTT
Ignorera – "Verbal Chicken"
När någon avbryter dig fortsätter du bara att prata och den som håller ut längst vinner. När avbrytaren har tystnat går du direkt till en vass poäng.

Be om att få tala till punkt
När någon avbryter dig säger du ”Vänta en sekund, jag ska bara avsluta mitt resonemang”. Mer bryskt är ”Låt mig prata till punkt”.

Låtsas ställa en fråga
När någon avbryter säger du ”Kan jag ställa dig en fråga?”. Det gör sannolikt att avbrytaren pausar. Gå då tillbaka till ditt resonemang och maskera det som en fråga genom att exempelvis säga ”Visste du att...?”.

Skratta högt
När någon avbryter börjar du skratta högt. Det är väldigt distraherande och väcker nyfikenhet, och om du får frågan vad du skrattar åt kan du exempelvis säga ”Det är skrattretande hur du vägrar att låta mig prata till punkt”.

För fler exempel och fördjupning läs i Inc-artikeln ”Keep Getting Interrupted? Here Are 7 Clever Ways to Fight Back”.​

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto:  © Bits and Splits