Bättre teamwork med högre prestation och snabbare lärande – det finns tungt vetenskapligt stöd för att ödmjuka chefer gör bättre ifrån sig än de mer arroganta.

Vi lever i en värld där ego får uppmärksamhet och ödmjukhet skapar resultat. Trots den vetskapen är det få chefer – speciellt de vi känner igen i medierna – som vi skulle beskriva som just ödmjuka. Egot och know-it-all-ledarstilen segrar ofta. Vad det kan bero på har Harvard Business Review två förklaringar till:

• Många chefer tror felaktigt att ödmjukhet inte går att kombinera med ambitioner.​

•  Ödmjukhet kan upplevas som svagt och sårbart, när svårigheter och problem kräver chefen på snabba svar och lugnande besked om att allt kommer bli bra. Med det är precis det som är ödmjukhetens kraft. De mest produktiva cheferna låtsas inte ha alla svar. De förstår att deras jobb är att söka de bästa idéerna från rätt människor, oavsett vem och var de människorna är.

Artikeln beskriver tre olika former av ödmjukhet; där vi chefer ska eftersträva “here-and-now humility”. Om vi har självsäkerheten och styrkan att inte låta chefsmakten förleda oss att tappa ödmjukheten eller tro att vi har alla svar så kommer vi lyckas.

Läs mer i Harvard Business Review-artikeln ”If Humility Is So Important, Why Are Leaders So Arrogant?”. 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: fotogestoeber 

Ghosta – nyordet från 2016 – har ursprungsbetydelsen att avsluta ett romantisk förhållande genom att försvinna likt ett spöke. Det vill säga utan förklaring eller att svara på kontaktförsök.

Nu har ordet fått sin relevans även på arbetsmarknaden, för med åren har det blivit allt vanligare att chefer ghostas. Det kan vara personer som under en rekryteringsprocess inte dyker upp på intervju eller som inte svarar på jobberbjudanden. Och ännu värre; det kan vara medarbetare som avsluter en arbetsrelation genom att helt enkelt inte komma till jobbet eller svara när chefen försöker få kontakt.

Ghosting-beteendet inträffar inom alla åldersgrupper, men förkommer oftare bland yngre medarbetare som uppväxta med sms, Facebook och liknande inte har samma träning i att ta obekväma samtal.

HR-professionens tips till chefer är att inte bara avskriva beteende som ouppfostrat och oförskämt.

Läs mer i Ottawa Citizen-artikeln “Here today, ghosting tomorrow - workers just disappear”.
 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: © chalabala

Det är skrattkurser, höghöjdsbanor, bowlingkvällar, tipsrundor, Kebnekaise- bestigningar, matlagningsövningar, hinderbanor och kick-offs i alla dess varianter. Uppfinningsrikedomen är oändlig när det kommer till påhitt för att förbättra samarbetet i arbetsgruppen.

Forskning visar dock att de flesta teambuildingaktiviteterna är bortkastade både när det gäller tid och pengar. Bättre relationer, högre engagemang i teamet och i slutändan bättre samarbete uppnås enligt en artikel i Harvard Business Review på helt andra sätt.

Utmaningen är att det hyllade och eftersträvansvärda samarbete på jobbet i regel har vaga mål, inga konkreta regler och saknar de handfasta belöningar som det individuella arbetet har. Samarbete upplevs dessutom ofta som krångligt och att det urvattnar ansvarstagandet.

Dessa utmaningar är ingenting som vare sig bowlingkvällar eller matlagningsövningar kan övervinna. Nyckeln till gott teamarbete är att jobba med individernas motivation att samarbeta genom att göra samarbetet tydligt (syfte), specifikt och lockande. Två frågor är därför viktiga att ställa till medarbetarna: 

1. Varför är ditt samarbete avgörande för att uppnå verksamhetsmålen?
2.  Vilket arbete, vilka specifika ppgifter måste vi samarbeta kring för att uppnå våra verksamhetsmål? 

Läs mer i Harvard Business Review artikeln ”Stop Wasting Money on Team Building”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: © Mediteraneo
 

Chefers rekryteringsarbete genomgår för tillfälle en smärre revolution. Allt fler verksamheter använder idag robotar till att genomföra intervjuer online, och även andra former av AI-”avläsningar” för att bedöma och selektera kandidater.

Det finns exempelvis verktyg som scannar kandidaters inlägg i sociala medier och deras ansiktsuttryck och tonläge under onlineintervjuer, för att utifrån det avgöra personlighetsdrag och lämplighet för jobbet.

Utifrån omfattningen av automatiserade bedömningar i rekryteringsarbetet är det rimligt att fråga sig om eventuella felaktiga algoritmer kan göra större skada än oneutrala chefer och hr-chefer. Och om de är etiskt lämpliga.

The Washington Post har gjort en 9 minuters nyhetsfilm på temat. Den är lärorik och ger grund till eftertanke för alla chefer med ansvaret att rekrytera.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

 Foto: Africa Studio