Om du har tur så ägnar du endast några timmar per arbetsvecka åt trams (bullshit), men mer sannolikt är det grunden för hela din karriär. Det hävdar David Graber vid London School of Economics i sin nysläppta bok “Bullshit Jobs”. I boken söker han diagnostisera och förstå hur och varför “useless jobs that no one wants to talk about” idag dominerar arbetsmarknaden.
 
”A bullshit job” får inte förväxlas med “a shit job.”. De som ägnar sig åt trams på arbetstid är i regel välbetalda och har rimliga arbetstider. Trots det är de olyckliga på grund av en gnagande känsla av meningslöshet.
 
Graber definierar ”bullshit work” som
“a form of paid employment that is so completely pointless, unnecessary, or pernicious that even the employee cannot justify its existence even though, as part of the conditions of employment, the employee feels
obliged to pretend that this is not the case.”
 
Graber har identifierat fem grupper av tramsarbete, där de flesta chefer befinner sig i den sista kategorin

• Flunkies
• Goons
• Duct tapers
• Box tickers
• Taskmasters

Läs mer ur boken som beskrivs som ”clever and charismatic” i The New Yorker-artikeln "The Bullshit-Job Boom". 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

© Stefan

En god bok är underhållande och ljuvligt återhämtande – samt balsam för huvud, kropp och själ. Just därför vill Chefshuset avsluta "vårterminen" med att ge bort böcker till några välförtjänta chefer. 

Chefshuset lottar ut följande böcker (läs mer nedan) innan sommarledigheten
3 st Factfulness
3 st Förvaltningen - en roman om offentlig sektor

"En av de viktigaste böcker jag någonsin läst" sa Bill Gates om Rosling-boken Factfulness. Den lovar "tio knep som hjälper dig att förstå världen" och torde ge inspiration till både framtidstro och goda sommarsamtal.
 
“Forming your worldview by relying on the media would be like forming your view about me by looking only at a picture of my foot.” ― Hans Rosling, Factfulness


 

Den just lanserade Förvaltningen – en roman om offentlig sektor skriven av psykologen Jonas Hjalmar Blom har vi inte läst (än), men den lovar dråpligheter och igenkänning:
 
"Skrivande av promemorior, kompetensutveckling, digitalisering, fördelningen av fruktkorgar, kaffemaskiner och inköp av konsulttjänster verkar överskugga kärnuppdraget – vad är det de håller på med egentligen?".
 

Allt du behöver göra för att vara med i utlottningen är att klicka på länken samt uppge ditt namn och postadress.
Vinnarna koras måndag 28 juni och kontaktas samma dag. LYCKA TILL OCH GLAD SOMMAR! 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Det finns knappast någon chef som inte har fått lära sig att mål ska vara SMARTa, men hur funkar det i praktiken? Inte så bra, är svaret enligt mängder av forskning. Om målens syfte är att driva igenom strategin som ska leda mot verksamhetens överordnade mål, är det enligt ny forskning från MIT bäst om målen är FAST (snabba).

Svagheten med smarta mål är att de underskattar vikten av ambitioner (och är för nära kopplade till lön och bonus), är för snävt fokuserade på individuella prestationer och att de inte tar höjd för vikten av att löpande diskutera målen under året. Risken är att SMARTA mål undergräver nödvändiga anpassningar samt den koordinering och flexibilitet som behövs för att genomföra strategin.

Enligt MITs forskning är det bäst om målen är FAST, vilket står för

• Frequently discussed
• Ambitious in scope
• Specific metrics and milestones
• Transparent for everyone in the organisation to see.

Google, Netflix, Intel, Burger King och Kraft Heinz är exempel på företag som använder sig av FAST-mål under namnet OKR (objective key results).

Är du nyfiken på att i ett snabbt och interaktivt test skatta ditt företags målsättningsprocess i hur väl de matchar FAST? Gör testet och läs mer om FAST-mål i MIT Sloan Management Review-artikeln ”With Goals, FAST Beats SMART”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: ©monamakela.com

Våra hjärnor är inte förtjusta i att utföra rutinmässiga och repetitiva uppgifter. Det är nya saker som får dopaminet att flöda och som gör oss entusiastiska.

När vi gör en uppgift för femhundrade gången så stänger ”den sökande”-delen av hjärnan ner och dopaminet slutar pumpa. Tråkigt-känslan ersätter entusiasmen och arbetsuppgiften tycks ta evigheter.

Det finns dock sätt att själv trigga igång dopaminflödet igen och få tillbaka geisten i chefsuppdraget. Tre metoder är att

• identifiera dina styrkor och se till att använda dem mera
• våga experimentera – gå utanför komfortzonen
• hitta det meningsfulla för dig.

För konkreta exempel och mer läsning; kolla FastCompany-artikeln ”How to trick your brain into not getting bored”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: ©IrisImages