Det kan kännas som att det mesta försämras när vi blir äldre, men vetenskapen visar att det finns kognitiva förmågor som förblir oförändrade eller till och med förbättras. Med tiden blir vi till exempel bättre på att använda större delar av hjärnan, vokabulären blir större och vi blir ofta bättre på att lösa interpersonella och abstrakta problem. Annat som gynnas av åldrandet är förmågan att fokusera på och uppskatta vad som ska ske i framtiden, samt att reglera känslor – som att hantera de negativa.

Balanserar vi de mentala vinsterna när de är som störst mot förlusterna – som till exempel den mentala snabbheten, ordminnet och fokusförmågan – när de är som minst, så har vetenskapen kommit fram till en brytpunkt när vi är som bäst på att vara chef, och det är när vi befinner oss runt mitten av 50. 

Läs mer i Quartz at Work-artikeln ”Scientifically, this is the best age for you to lead”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: freshidea

En av fyra drabbas av psykisk ohälsa vid något tillfälle i livet, och som chef kommer du med all sannolikhet behöva leda personer med stress- och utmattningsproblematik, depression, ångest, bipolaritet eller liknande – idag eller i framtiden. Och hur chefen hanterar situationen när en anställd drabbas – genom att vara förstående och stötta, men också tillrättalägga och ställa krav – har avgörande betydelse för personens tillfrisknande och produktivitet.

Att prata om psykisk ohälsa på jobbet är dock ofta svårt för såväl medarbetare som chef. Affärsmagasinet Quartz at work erbjuder därför en guide med fyra utgångspunkter för chefer (och medarbetare):

• Personliga omständigheter där psykisk ohälsa kan uppstå.
• När kronisk psykisk ohälsa blossar upp och behöver tas hand om.
• Någon tycks må dåligt men ber inte om hjälp.
• En medarbetare kommer tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.

För fler tips och råd läs Quartz at work-guiden “How to talk to your boss about mental health”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: virtualpictures.com

Vi har knappt sett början av vad AI och algoritmer kommer att ge chefer för möjligheter att skapa mer flexibla och givande arbetssätt. Men det kommer inte nödvändigtvis att göra oss till bättre chefer, för risken för dystra avigsidor är stor. Chefsdilemmat är att avgöra när AI och algoritmer är rätt, och när det kommer göra större skada än nytta.

Exemplen är många: Att justera färgtemperaturen i kontorsbelysningen så att medarbetarnas inre dygnsrytm ställs om till tidig morgon fast det blivit sen eftermiddag. Armband som börjar vibrera när du inte är tillräcklig effektiv, sensorer som läser av dina ögon framför skärmen för att ruska till dig om du inte är tillräckligt alert, nudgingmejl som får dig att jobba efter arbetstid eller sms som trillar in om du är fem minuter sen till jobbet.

Teknologin gör det idag möjligt att förverkliga många av taylorismens drömmar beskrivna i boken The Principles of Scientific Management. Dock har synen på människans värde och produktivitet haft en sund utveckling sen Frederick W Taylor skrev boken 1911. Och få längtar tillbaka, medvetna om de stora riskerna för alienation, brist på engagemang och social oro.

Så hur kan du som chef avgöra vilka du ska använda – av alla nya teknologiska verktyg som erbjuds – i ditt ledarskap av medarbetarna? Och vilka ska du inte använda – nu, och i framtiden? Den amerikanska filosofen John Rawls erbjuder en metod:

“… the best way for people to make social decisions with far-reaching impact is for them to imagine how they would feel about those decisions if they woke up the next morning and found that they were one of the people who were directly affected and had no input into the decision.”

För fler konkreta, lockande och avskräckande exempel på chefers användande av AI och algoritmer läs Harvard Business Review-artikeln “When Algorithms Make Managers Worse”.

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

 Foto: © Alexander Limbach

Det är ett irrationellt beteende när vi chefer tackar ja till möten vi på förhand vet inte kommer addera värde för oss. Men vetenskapen har hittat flera orsaker, där de två främsta förklaringarna är

• individens rädsla och oro för att göra en annan person upprörd eller ledsen
• företagens ogenomtänkta och urspårade mötesnormer.

Genom att få ned antalet timmar i mötesrummen behöver vi inte förlita oss på kväller och helger för att ”få jobba lite”. Och en sund väg är att utveckla den egna förmågan att säga nej, eller att driva frågan om mötesnormer inom företaget. Ett annat alternativ är att outsourca gränssättningen till en mjukvara. En artikel i Quartz at work tipsar:

• Blockera tid i din (delade) kalender
• Använd appar (exempelvis Toggle) som analyserar och sammanställer din spenderade mötestid med förhoppningen att det ska förbättra beslutsfattandet.
• Använd mjukvara (exempelvis My Analytics) som (bland annat) frågar dig om du vet vad du håller på med när du bokar in ännu ett möte i kalendern.

 
Läs mer i The Quartz-artikeln “If you have a hard time saying “no” to meetings, let software do it for you”.
 

Som prenumerant på Chefshusets nyhetsbrev får du varje onsdag Veckans ledarskapsnyhet direkt i din mejl.

Foto: jovannig