Selim Bassoul har ADHD och dyslexi och är vd för ett företag med 7 500 anställda. I en Wall Street Journal-intervju – ”How a CEO With Dyslexia and ADHD Runs His Company” – berättar han om hur hans funktionsnedsättningar påverkar hans ledarskap.
 
Personer med ADHD, dyslexi, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar erbjuder hjärnkapacitet som är eftersträvansvärd på arbetsmarknaden. Enligt en annan läsvärd artikel i Forbes Magazine – ”What neurodiversity is and why companies should embrace it”– finns det solklar verksamhetsnytta att vinna för chefer som strävar efter större neuromångfald.

Värd att notera är att Svenska diskrimineringslagen innefattar funktionsnedsättningar som ett av sju områden. 1 januari 2017 ändrades lagen  och nu omfattas även funktionsnedsättning när det gäller kraven på chefers aktiva åtgärder – det vill säga ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.
Foto: © bedya

I vår lättkränkta samtid är det en vågad chansning att skämta på jobbet, men den möjliga vinsten är så stor att vi chefer gör klokt i att fatta modet. För vilken chef vill inte ha en mer produktiv arbetsplats? Och vilken chef vill inte stärka sitt ledarskap? 

Enligt studier kan humor på jobbet nämligen ha följande effekter: 

Kommunikationen och samarbetet förbättras
Skämt och skratt leder till mer positiv kommunikation – den stöttande och konstruktiva dialogen ökar.

Ironi och sarkasm ökar kreativiteten
Ironi och sarkasm ökar kreativiteten och förmågan att lösa problem på jobbet. Denna humorform lämpar sig bäst för kollegor som har förtroende för varandra. Om det saknas lyfts fortfarande kreativiteten, men också konfliktnivån.

Ihågkommen
Humor gör det du säger mer oförglömligt. Chefsavvägningen är att budskapet också blir mindre allvarligt.

Signalerar självförtroende och kompetens
Chefer som skämtar anses mer kompetenta och självsäkra. De vinner status och stärker sitt ledarskap.

Allt ovan förutsätter dock att skämten inte är opassande. Är det chefen som trillar i den fallgropen kan domen bli hård; hen uppfattas som ointelligent och statusen dyker. Till råga på det kommer skämtet bli ihågkommet för lång lång tid…

Läs mer i The Wall Street Journal-artikeln ”Why it pays off to be funny at work –­ Usually”.

Foto: ©icsnaps

Det sägs att robotar kommer ersätta människor för att det är billigare och enklare att designa smartare algoritmer än att utveckla och behålla smarta människor.

Ny forskning från MIT föreslår ett nytt sätt att se på saken. Trist nog är inte sedvanlig kompetens och människans ordinära förmåga att utvecklas längre tillräcklig. Därför har vi det senaste decenniet fått olika former av digitala assistenter som hjälper oss göra jobbet mer effektivt. Enligt MIT-artikeln bör framtida forskning fokusera mindre på att vi ska avlastas/ersättas och mer på att ge oss digital assistans som gör oss till bättre versioner av oss själva. Så att vi kan prestera mer och bli mer produktiva utan större insats. 

Och tekniken är i praktiken redan här. Tänk dig Google Maps eller Netflix, men på jobbet. Du får konkreta, personliga och datadrivna förslag på vad du ska säga, när du ska säga något, med vilka du ska jobba och hur du bäst ska agera – via personliga dashboards.

”Ongoing innovations assure that people will be better able to identify, manage och measurably improve their best selves.”

Läs mer i MIT Sloan Management Review-artikeln ”How digital media will bring out our best selves in the workplace”.

Foto: © darkmedia

Att två av tio chefer i studien medger att de undviker att ge negativ feedback är inte alls överraskande. Det kan ju vara svåra och knepiga saker som behöver tas upp. Mer tankeväckande är det emellertid att hela fyra av tio chefer säger att de också gärna avstår från att ge medarbetarna beröm.

Studien omskriven i Harvard Business Review indikerar också att ovan siffror i praktiken är ännu högre. Medarbetare anser nämligen att de får återkoppling på sitt arbete i mycket mindre omfattning än vad chefer uppskattar att de ger.

Det är otvetydigt för chefer att det ingår i uppdraget att ge negativ återkoppling. Att uppmärksamma det medarbetaren har gjort bra anses däremot som valfritt. Det borde vara omvänt. Chefsuppdraget handlar om att leda beteende, och störst beteendepåverkan har utan tvekan positiv feedback. Negativ eller korrigerande feedback kan vara absolut nödvändigt, men har begränsad och i vissa fall negativ prestationspåverkan. Och synnerligen så om det enda chefen tar upp är saker som inte fungerar eller som har blivit fel.
 
Tyvärr så svarar inte studien på frågan om varför chefer drar sig för att ge positiv återkoppling.

Läs mer i Harvard Business Review-artikeln ”Why Do So Many Managers Avoid Giving Praise?”
Foto: ©Vege

President Barack Obama har valt sin nästa karriär; det han brinner för allra mest – ledarutveckling! Detta avslöjade han för studenterna vid University of Chicago i förra veckan, under sitt första publika framträdande efter att ha avgått som president. 

“I’m spending a lot of time thinking about what is the most important thing I can do for my next job and what I’m convinced of is that, although there are all kinds of issues that I care about and all kinds of issues that I intend to work on, the single most important thing I can do is to help in any way I can prepare the next generation of leadership to take up the baton and to take their own crack at changing the world.”

“I want to work with them to knock down those barriers and get this next generation to accelerate their move toward that leadership. If that happens, I think we’re going to be just fine.”